Rehabiliteringskedjan har väckt känslor och debatt ända sedan den infördes den 1 juli 2008. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingar gör sina tolkningar av hur de ska arbeta. Mitt emellan kan människor komma i kläm.
Hur ser då Försäkringskassan på sitt uppdrag? Vad gör Arbetsförmedlingen? Och hur jobbar PTK med frågan? Under vårt frukostseminarium svarade Cecilia Udin, Försäkringskassan (FK), Siri Persson, Arbetsförmedlingen (AF) samt Madeleine Lindermann, Civilekonomerna och Eva Karlsson Aldvin, PTK på dessa frågor och andra.
1. Jag är 60 år gammal med lång erfarenhet och djup kompetens inom ett område. Nu får jag aktivitetsstöd, eftersom jag deltar i Arbetsförmedlingens program. Måste jag ändå fundera på en ny inriktning på karriären?
Siri Persson, Arbetsförmedlingen
– Det är naturligtvis viktigt och positivt att kunna tillvarata den samlade kunskap och erfarenhet man har, när man är i situationen att man ska återgå till arbetslivet efter kanske lång frånvaro. Möjligheten att tillvarata ett arbetslivs erfarenhet beror på många faktorer, även faktorer utanför det som individen själv kan påverka. Det kan handla om efterfrågan på den ort man bor eller om det av medicinska skäl är möjligt att anpassa arbetsuppgifter och -miljö. Nämnda aspekter är sådant som ingår i den vägledning arbetsförmedlare och/eller specialister kan erbjuda. Ibland kommer man gemensamt fram till att man kan behöva finna en ny yrkesinriktning, oavsett ålder.
Cecilia Udin, Försäkringskassan
– Alla har möjlighet att söka sjukpenning efter en tid i ett program med aktivitetsstöd som ersättning.
2. Hur kan jag överklaga ett beslut om sjukpenning/sjukersättning? Om jag anser mig för sjuk för att kunna jobba men inte Försäkringskassan gör det – vad gör jag då?
Cecilia Udin, Försäkringskassan
– En omprövning eller ett överklagande görs till Försäkringskassan. Vid en omprövning är det en annan tjänsteman som går igenom hela ärendet och gör en helt ny bedömning. Om någon inte är nöjd efter omprövningsbeslutet så finns det möjlighet att överklaga beslutet, då är det Förvaltningsrätten som tar ställning i ärendet på nytt.
– Om man anser sig för sjuk för att arbeta men FK har tagit ställning till att man kan arbeta eller söka arbete på den reguljära arbetsmarknaden så måste man som försäkrad göra ett val. Man kan gå tillbaka till sitt arbete, söka arbete på arbetsmarknaden eller inte göra någonting alls. Om man varken söker arbete, arbetar eller har ett medicinskt underlag som styrker arbetsoförmåga kan det innebära att man förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst.
3. Vilket ansvar har arbetsgivaren i rehabiliteringskedjan?
Eva Karlsson Aldvin, PTK
– Några förändringar har varken gjorts i lagen om anställningsskydd eller i arbetsmiljölagen, så anställningsskyddet vid sjukdom påverkas inte av rehabiliteringskedjan. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är med andra ord oförändrat. Det är också kravet på saklig grund för uppsägning.
4. Från vilken dag/år börjar man räkna ihop sjukdagarna? Det vill säga finns det någon gräns för de sjukdagar jag samlar på mig?
Eva Karlsson Aldvin, PTK
– Man tittar 450 dagar bakåt i tiden. Lagen ändrades 1 juli 2008. Det kan sägas vara en bakre gräns. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten betalas ut i 364 dagar, inom en ramtid på 450dagar.
5. Hur behandlas de som kommer tillbaka till sjukskrivning efter aktivitetsstödet?
Cecilia Udin, Försäkringskassan
– Vi arbetar med att se till att övergången från Arbetsförmedlingen till FK görs på ett bra sätt. De flesta blir erbjudna ett avstämningsmöte där vi gemensamt berättar vad som kan/ska hända och så vidare. Efter avstämningsmötet har FK och AF gemensamt med den försäkrade kommit överens om hur fortsättningen ska se ut. Det finns en överenskommelse som tagits fram gemensamt som vi arbetar efter. Som vanligt måste FK göra en förutsättningslös bedömning och se till att det finns ett fullgott beslutsunderlag innan bedömningen görs och vi kan inte lova ersättning i förväg.. FK har också sett till att skapa handläggningsrutiner så att det ska gå så snabbt som möjligt, för att den försäkrade ska slippa vänta på sina pengar. Vi gör så gott vi kan, helt enkelt.
6. Efter tre månaders aktivitetsstöd – kan jag fortsätta med andra program inom ramen för Arbetsförmedlingen?
Siri Persson, Arbetsförmedlingen
– Svar ja. Syftet med deltagande i programmet Arbetslivsintroduktion är att man ska komma fram till en fortsatt planering för att på sikt kunna återgå i arbete. Den fortsatta planeringen kan inkludera fortsatta programinsatser med aktivitetsstöd.
7. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen följer kontinuerligt hur det går. Vad händer nu med dem som haft aktivitetsstöd efter tre månader? Kommer personerna ut i arbetslivet, får de fortsatt aktivitetsstöd eller återvänder de till sjukskrivning?
I ett pressmeddelande från mitten av juli kommenterar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De skriver följande:
Vid årsskiftet uppnådde närmare 18 000 personer maximal tid i antingen förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning. Knappt 700 personer beviljades fortsatt sjukpenning, förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada eller förlängd sjukpenning i vissa fall. Närmare 2 800 personer fick sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det var ungefär 14 400 personer som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet på grund av uppnådd tidsgräns. Av dessa gick cirka 12 600 till Arbetsförmedlingen. Cirka 1 800 avböjde erbjudandet om Arbetslivsintroduktion (se FK:s pressmeddelande 2010-05-11).
Av de 12 600 var ungefär 1 800 personer i någon form av arbete i slutet av maj. De flesta har ett arbete med stöd, till exempel lönebidragsanställning. 370 personer har lämnat Arbetsförmedlingen för tillsvidareanställningar eller har fått tillfälliga anställningar, timanställning eller deltidsanställning. I uppgifterna ingår både personer som arbetar heltid och deltid. Av de nämnda 1 800 personerna som var i någon form av arbete har nu 300 personer återvänt till sjukförsäkringen.
Knappt hälften av dem som gick till Arbetsförmedlingen vid årsskiftet är i program med aktivitetsstöd.
Cirka tre månader efter det att man lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd tidsgräns finns det möjlighet att åter få sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Fram till 18 juni 2010 hade 6 000 personer ansökt om detta. Av de 14 400 som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet har knappt 3 500 personer fått utbetalning från sjukförsäkringen under perioden april till maj.
8. Hur många av de som ansökt om att åter få sjuk- eller rehabiliteringspenning har fått avslag?
Eva Karlsson Aldvin, PTK
– Cirka 2 procent har fått avslag. Det är varken fler eller färre än det var innan rehabiliteringskedjan infördes.
Skribent: Anna Matzinger