Från 1800-talet och framåt har tjänstemannaförbunden engagerat sig både i de statliga trygghetssystemen och kompletterande avtalsförsäkringar för sina medlemmar.
Läs om hur vårt sociala skyddsnät vuxit fram.
-
Långt in på 1800-talet var Sverige ett bondesamhälle. Släkten, husbonden, fattigvården var det enda skyddsnätet som fanns. De som inte hade släkt var hänvisade till kyrkan. Att ha många barn var lika med en pensionsförsäkring.
Läs mer
-
Mot slutet av 1800-talet blir lönearbete allt vanligare. Arbetarna blev mer fria men också mer otrygga ekonomiskt. Behovet av socialt skydd blev uppenbart vid sekelskiftet.
Läs mer
-
Även olycksafallsförsäkringar växer fram. Man gjorde uppdelning mellan enkla (motsvarar dagens individuella försäkringar) och kollektiva olycksfallsförsäkringar som skulle gälla för hela grupper. Den som tog en privat försäkring fick betala något mer än de som var kollektivt försäkrade. Att fördela risken på många är försäkringens idé.
Läs mer
-
Försäkringens idé är att ge ekonomisk ersättning vid bestämda förluster som ett stort antal människor kan drabbas av men bara några få råkar ut för. Till exempel inkomstförlust på grund av sjukdom eller invaliditet. Eller att man "drabbas" av långt liv och behöver försörjning när man slutar arbeta. Det kan också handla om förlust av en familjeförsörjare.
Läs mer
-
Den som föddes i början av 1900-talet har fått vara med om en otrolig utveckling. Vårt välfärdssamhälle formades och vi fick ändrade familjestrukturer, samtidigt utvecklades vårt sociala trygghetssystem.
Läs mer
-
Största delen av befolkningen bodde på landsbyggden. Socialförsäkringen var fortfarande i sin linda. Tjänstemännen villkor reglerades individuellt och många hade försäkringar som helt eller delvis betalades av arbetsgivaren. Men även om tjänstemännen hade det bättre ställt än arbetarna var steget inte långt från trygghet till misär om familjen drabbades av sjukdom eller dödsfall.
Läs mer
-
Industrialismen luckrade upp banden mellan arbetsgivare och anställda. För att kunna driva frågor med och mot varandra bildade de anställda och arbetsgivarna egna organisationer. Fackföreningsrörelsen föds.
Läs mer
-
Både arbetsgivare och tjänstemän var intresserade av pensioner men från olika utgångspunkter. Arbetsgivarna såg pensionerna som ett sätt att locka attraktiv arbetskraft. Tjänstemännen ville ha en generell lösning, och ville försäkra sig om att inbetalade premier verkligen gick till pensioner.
Läs mer
-
När ATP kom hade tjänstemännen redan egna kollektivavtalade tjänstepensioner. Det ledde till att pensionen tillsammans med ATP blev högre än lönen och man var överens om att någonting måste göras i denna fråga.
Läs mer
-
1955 fick Sverige sin första obligatoriska sjukförsäkring. Förmånerna vid sjukförsäkring förbättrades ända fram till 1990-talet då den djupa ekonomiska krisen medförde radikala nedskärningar.
Läs mer
-
Under ITP-förhandlingarna 1960 beslöt parterna att dessa försäkringar skulle lämnas utanför ITP-planen. För att ge efterlevande tillfredsställande skydd beslöt man att införa ett engångsbelopp från en grupplivförsäkring.
Läs mer
-
Konjukturerna är goda efter 1950-talet. Allt fler kvinnor arbetar utanför hemmet. Många unga börjar som sambopar innan de gifter sig och skaffar barn. Gifta kvinnor började ha en egen ekonomi och eget försäkringsskyddd. Kvinnolönerna är dock fortfarande lägre och männen fortsätter i rollen som familjeförsörjare.
Läs mer
-
Industrins framfart förde med sig olycksfall och skador på arbetet. Fackföreningsrörelsen hade tidigt intresserat sig för lösningar kring arbetsskador. Den första kollektivavtalade trygghetsförsäkringen vid yrkesskada kom dock inte förrän 1971.
Läs mer
-
1970-talet satte punkt för familjeidealet med pappa som familjeförsörjare och mamma som hemmafru. Kvinnorna tog sig ut på arbetsmarknaden.
Läs mer
-
För att kunna samordna förhandlingar på den privata sidan hade en del krafter länge talat för att bilda en förhandlingskartell för privattjänstemän och en enad tjänstemannarörelse.
Läs mer
-
Privattjänstemannakartellen, PTK fick ta över ansvaret för ITP-planen.
Läs mer
-
För att öka kunskapen om sitt försäkringsskydd hos privattjänstemännen avsatte SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv) och PTK 1978 särskilda pengar för försäkringsinformation.
Läs mer
-
Avtalet om social trygghet vid utlandstjänstgöring kom år 1985. Det gav tjänstemän på utlandsuppdrag lika bra försäkringsskydd vid sjukdom, ålderspension och dödsfall som de hade haft i Sverige.
Läs mer
-
Jämställdheten nådde familjepensionerna år 1990. Tidigare kunde en gift man endast få efterlevandepension från ITP, men i och med den nya omställningspensionen som kom 1990 jämställdes män och kvinnor om de förlorade sin äkta hälft.
Läs mer
-
När den nya omställningspensionen infördes 1990 kom parterna överens om att låta de anställda bygga ut familjeskyddet genom ITPK. Den som ville kunde utnyttja en del av sin ITPK till ett familjeskydd.
Läs mer
-
I början på 1990-talet drabbades Sverige av en djup ekonomisk kris. Statens utgifter skulle dras ned och reformernas tid var förbi. Nu började nedskärningarna dugga tätt. Det drabbade inte minst sjukförsäkringen.
Läs mer
-
Båda föräldrarna jobbar i flesta fall. Män och kvinnor har egen ekonomi även om det finns löneskillnader till mäns fördel. Kvinnor arbetar oftare deltid än männen. Tjänstemän utbildar sig ofta länge och skaffar barn sent i livet. Det är populärt bland tjänstemännen att delpensionera sig.
Läs mer
-
År 1913 kunde man ansöka om en liten pension om man var oförmögen att arbeta. Pensionen var snålt tilltagen och drogs in om man fick ett arbete. Under åren blev reglerna för möjligheten till förtidspension allt mer generösa. I slutet av 1990-talet stramades reglerna åt igen, och det blev svårare att bli förtidspensionerad.
Läs mer
-
Sverige blev medlemmar i Europeiska Unionen den 1 januari 1995. EU-reglerna om social trygghet hade då redan gällt i ett år på grund av EES-avtalet. Reglerna ger den som byter land inom EU ett grundläggande socialt skydd.
Läs mer
-
När ITPK-valet introduceras 1990 var tjänstemännen först ut att själva placera en del av sin pension, ITPK. Sedan dess har andra avtalsområden följt efter. Och sedan några år placerar man även själv en del av den allmänna pensionen, premiepensionen.
Läs mer
-
Avkastningsskatten, som infördes 1991 var en överenskommelse mellan socialdemokraterna och folkpartiet. Syftet med den var att beskatta pensions- och kapitalförsäkringar på samma sätt som övrigt privat sparande. Men skatten drabbade inte bara privat sparande utan också kollektivavtalat pensionssparande.
Läs mer
-
Förmånsbaserad eller premiebaserad pension? Det är frågan.
När parterna gick till förhandlingsbordet i början av 1990-talet ville PTK ha kvar ett förmånsbaserat system, medan arbetsgivarna ville ha ett helt premibaserat system.
Läs mer
-
Det har stormat kring överskottsmedlen flera gånger. SAF och SPP har velat betala pengarna som återbäring till arbetsgivarna. Tjänstemännen har velat att överskottet skulle gå till pensionstillägg för att kompensera pensionärer för inflation.
Läs mer
-
Delpension var mycket populärt bland tjänstemännen som kunde trappa av i lugn och ro inför pensioneringen. När det nya pensionssystemet infördes i slutet av 1990 ansåg man att det gav tillräcklig frihet och delpensionen avskaffades.
Läs mer
-
Våren 1999 fick drygt fem miljoner svenskar sitt första pensionsbesked i ett orange kuvert. För många blev det en kalldusch. Den framtida pensionen såg ut att bli betydligt lägre än vad man tänkt sig.
Läs mer
-
När det nya pensionssystemet trädde ikraft, blev hela svenska folket fondsparare. År 2000 var det dags för 4,4 miljoner svenskar att placera 56 miljarder kronor. Man hade 460 fonder att välja bland.
Läs mer