Historik

Familj år 1918

Bild: Familjen tryggheten (sid 17 i boken)

Om familjeförsörjaren blev sjuk

Det fanns ingen lagstadgad statlig sjukpenning. En del var anslutna till en frivillig sjukkassa. Ersättningarna var dock mycket blygsamma och sjukdomsdrabbade familjer var ofta tvungna att förlita sig på nådebröd från släkten.

Om far eller mor dog

Någon efterlevandepension till barnen, änkan eller änklingen fanns inte. En förlust av en förälder hade därför mycket stora negativa konsekvenser för familjen utöver den personliga tragedin. Eftersom pappan oftast svarade för försörjningen stod familjen helt utan inkomster om han dog. Kvinnorna brukade sluta arbeta när de gifte sig. Och hade de arbete brukade de ha lägre lön än männen. Om mamman dog innebar det inte samma ekonomiska katastrof. Trots det blev barnen oftare placerade i barnhem när mamman dog än när pappan avled. Tjänstemannapappor kunde ofta betala för hjälp om hustrun avlidit.

Pensionsåldern var 67 år

De flesta fortsatte att arbete så länge man orkade. Från staten fick den äldre generationen en folkpension som inte räckte långt. Åldriga föräldrar och andra släktingar brukade tas om hand av den yngre generationen.

Mer
Folkmängd: 5 136 441 personer.

Stockholm: 300 624 personer. Årshyra för ett rum och kök var 236 kronor.

Födda: 138 139 personer.

Avlidna: 86 146 personer. Tre avrättade och fyra stupade i krig.

Spädbarnsdödlighet: 98,5 per 1000.

Emigranter: 8 017.

Medellivslängd: Män 56,5 år Kvinnor 61,6 år.

Giftemål: 31 478 par.

Skilsmässor: 405 par.

Fruktsamhet: Över 4 barn/kvinna i genomsnitt.

Lön: Pigans lön var hälften av drängens.

Krutgummor: 80 procent av arbetarna i ammunitionsfabriken var kvinnor.

Barnarbete: Var fjärde arbetare vid låd- och spånaskfabriken var minderårig.

Näringar: Jordbruk, fiske och skog bidrog med 28 procent till BNP.

Sekelskiftesprylen: Två miljoner telefoner fanns i världen
.

Bild: Sekelskiftesprylen

Skriv ut
Tipsa!

Tipsa en vän om den här sidan.
Mottagarens e-post Ditt namn Din e-post Skicka