Akademikerförbundet SSR | Civilekonomerna | DIK | Farmaciförbundet | FSA - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter | Journalistförbundet | Jusek | Kyrkans Akademikerförbund | Ledarna | LR - Lärarnas Riksförbund | LSR - Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund | Lärarförbundet | Naturvetarna | SFHL - Svenska folkhögskolans lärarförbund | SULF - Sveriges Universitetslärarförbund | Sveriges Arkitekter | Sveriges Farmacevtförbund | Sveriges Ingenjörer | Sveriges Läkarförbund | Sveriges Skolledarförbund | SVF - Sveriges Veterinärförbund | SYMF - Sveriges Yrkesmusikerförbund | Teaterförbundet | Unionen | Vårdförbundet |
Till startsidan

Från trotjänare till avtalspart

Fackföreningsrörelsen föds

I slutet av 1800-talet börjar löneanställda organisera sig och nu föds den moderna fackföreningsrörelsen. Samtidigt växte socialdemokratin runt om i Europa. Ett trettiotal fackföreningar etablerades och 1898 kom LO till. Det svenska socialdemokratiska partiet bildades år 1889.

Arbetarna var först med att organisera sig. Den moderna fackföreningsrörelsen och socialdemokratin föddes ungefär samtidigt i slutet av 1800-talet. Tjänstemännen var få under 1800-talet och de organiserade sig också sent. De kände sig närmare sina arbetsgivare och betraktade sig som arbetsgivarens förlängda arm. I början på 1900-talet började också arbetsledarna organisera sig.

Tjänstemannakåren växer och blir maktfaktor

I början var tjänstemännen få, år 1870 var deras andel av arbetskraften endast 3 procent. År 1920 hade den andelen ökat till 11 procent. Efter ingången av 1930-talet mångfaldigades antalet tjänstemän. Arbetsgivarna började mer och mer se dem som ett kollektiv.
Bild: Automation ställer krav på kunskap

En orsak till den stora ökningen av tjänstemän var kontoriseringen. Förvaltningspersonalen inom industrin ökade med nästan 250 procent under åren 1930-1956. Tjänstemännen var den grupp som ökade mest och blev därmed en maktfaktor i samhället.