Nytt millennium, nytt pensionssystem
Våren 1999 fick drygt fem miljoner svenskar sitt första pensionsbesked i ett orange kuvert. För många blev det en kalldusch. Den framtida pensionen såg ut att bli betydligt lägre än vad man tänkt sig.
Behovet av en ny pensionsreform blev uppenbar då ATP fylld 20 år 1980. Samhället hade ändrats radikalt. Tillväxttakten hade mattats, fler kvinnor förvärvsarbetade, lönerna hade höjts och befolkningen blev allt äldre.
MerÅr 1984 tillsattes en pensionsberedning med Sture Korpi som ordförande, med uppgift att analysera pensionssystemet. I beredningen fanns politiker och representanter för arbetsmarknadens parter. Sex år senare presenterade pensionsberedningen en analys av ATP-systemets brister och alternativa lösningar.
Den borgerliga regeringen tog nu över och tillsatte en pensionsarbetsgrupp som fick till uppgift att ta fram ett nytt pensionssystem. Ordförande var statsrådet Bo Könberg (fp). Arbetet gick i rekordfart och 1992 kunde man presentera en principskiss.
MerÅr 1994 kom de fyra borgerliga partierna – moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern överens med socialdemokraterna om ett nytt pensionssystem som presenterades i propositionen Reformering av det allmänna pensionssystemet 1993/94:250.
Efter flera lagförslag kunde det nya pensionssystemet antas i riksdagen 1998 för att träda ikraft den 1 januari 1999.
ATP skulle ersättas dels av inkomstpension, dels av premiepension som alla skulle placera själva.
Den nya allmänna pensionen består av garantipension, inkomstpension och premiepension. Till skillnad från ATP, där man visste att pensionen skulle ge cirka 60 procent av medelinkomsten, ger det nya pensionssystemet inga pensionslöften.
MerGarantipensionen garanterar en grundtrygghet vid ålderdom och betalas till alla efter hur länge man bott i Sverige. Inkomstpensionen ersätter ATP, och grundar sig på livsinkomsten, det vill säga på de inkomster man har så länge man arbetar. Utöver det får man premiepension som man själv placerar och står för risken.
Inkomstpensionen är kopplad till den ekonomiska utvecklingen i och med att den följer lönerna.
En stor nyhet i det nya pensionssystemet var att gå från ett förmånsbestämt fördelningssystem till en avgiftsbestämd blandning av fördelningssystem (inkomstpension) och premiereservsystem (premiepension). Det finns inga löften om framtida pension, man får det behållningen räcker till. Man vet också vad det nya pensionssystemet kostar, till skillnad från ATP där man gav ett pensionslöfte och sedan anpassade avgifterna för att uppnå det löftet.