Privattjänstemannakartellen – PTK bildas 1973
För att kunna samordna förhandlingar på den privata sidan hade en del krafter länge talat för att bilda en förhandlingskartell för privattjänstemän och en enad tjänstemannarörelse.
Efter en lång och tidvis smärtsam process bildades privattjänstemannakartellen – PTK på TCO:s kongress 1973. En del krafter hade då länge verkat för en enad tjänstemannarörelse. Man vill samordna förhandlingarna på den privata sidan på liknande sätt som i TCO:s offentliga sektorer. Bild: DN 17 juni 1973
Vändpunkten till idéns fördel kom 1969. Då hade gränsdragningen mellan tjänstemannaförbunden klarnat och Sif, SALF (i dag Ledarna) samt Civilingenjörsförbundet, CF (i dag Sveriges Ingenjörer) ingick i ett samarbetsavtal.
MerI december 1969 träffade de ett historiskt femårsavtal med SAF om löner och allmänna anställningsvillkor. För att utreda frågan om en central förhandlingsorganisation tillsatte man en arbetsgrupp 1971. Det resulterade i en motion om en förhandlingskartell vid TCO:s kongress 1973. Redan tidigare hade man haft kontakter med HTF som nu kom med för att bilda PTK.
Anslutningen till PTK var frivillig och sammanlagt 10 förbund anslöt sig. Alla förbund var dock inte positiva till att bilda PTK.
MerPå kongressen var 182 röster för och 24 emot. Framförallt var det mindre förbund som var emot, däribland Bankmannaförbundet.
Ordförande för PTK blev Sifs förhandlingsdirektör Ingvar Seregard. Han hade lett utredningen bakom motionen. PTK:s styrelse skulle fungera som en liten förhandlingsdelegation i förhandlingarna med arbetsgivarna. Man skulle också ha en stor förhandlingsdelegation som slutgiltigt skulle ta ställning till frågorna. Bild: Ingvar Seregard
Ingvar Seregard beskrev turbulensen kring PTKs tillblivelse på den konstituerande stämman så här:
"Det här kanske har varit ett oönskat barn på sina håll, kanske till och med har jag förstått, åtminstone i visst tidsskede, så var det någon som tyckte att det var ett oäkta barn...Det har inte varit någon lätt förlossning och en förlossning sker ju inte utan smärtor. Vi har väl kanske lite till mans saknat den där läkaren som ger narkos för att minska smärtorna och jag måste väl erkänna, att det inte har stått i min förmåga att kunna stå till tjänst med det."
Ingenjören bakom PTK
Ingvar Seregard, född 1924, från början ingenjör och fackligt aktiv vid Volvo-Köpingverken och senare förhandlingsdirektör vid Sif, var den drivande kraften bakom bildandet av PTK. Han var också PTKs ordförande från 1973 till 1985.
MerSAFs förhandlingschef 1966-1971 och VD för Allmänna Gruppen, Erik Elmstedt, beskriver Ingvar Seregard i boken "Fred eller Fejd" så här: "Som förhandlare var han skicklig. Som motpart stimulerande och uppslagsrik. Seregard är taktisk ut i fingerspetsarna. Ofta har jag undrat över hur han kunde hålla isär alla trådar som han nystade och drog i. Alltid lyckades det väl heller inte. Jag har känt det nödvändigt att vara extra vaksam och försiktig vid förhandlingar med Seregard, inte bara för att han var taktisk utan även för att jag varit medveten om att han hänsynslöst utnyttjade varje förhandlingsmässig möjlighet."