Privattjänstemannakartellen, PTK fick ta över ansvaret för ITP-planen.
Privattjänstemannakartellen PTK, som bildades 1973, tog över anvsvaret för ITP-planen. Året därefter 1974 var det premiär för den första ITP-plan som förhandlats fram av PTK.
Förhandlingarna kantades av varsel om övertidsblockad.
Den första ITP-planen som PTK var med och förhandlade fram, innehöll flera förbättringar. Nu omfattades även tjänstemän som inte var medlemmar i PTK-förbund. ITP-planen blev automatiskt giltig vid alla SAF-anslutna företag.
MerBestämmelserna trädde i kraft den 1 oktober 1974.
De som undantogs var bland annat vd och den övriga företagsledningen (tjänstemän i befattningsskikt högre än 2). År 1975 kom man även överens om möjligheten att undanta tjänstemän som själva eller tillsammans med make/maka/barn ägde minst en tredjedel av aktierna i företaget. I praktiken handlade det om familjeföretag. PTK tog även upp frågan om åldersoberoende premier. Detta dels för att underlätta att införa rörlig pensionsålder, dels för att de höga avgifterna för äldre tjänstemän sinkade deras löneutveckling och gjorde det svårt med nyanställning.
Exempel på fler förbättringar i ITP 1974:
ITP-taket höjdes genom att den högsta lönen som kunde vara pensionsmedförande höjdes från 15 till 20 basbelopp.
Inträdesåldern för sjukpension och särskild änklingspension sänktes från 21 till 18 år.
Fler deltidare omfattades eftersom kravet på arbetstid sänktes från 18 till 16 timmar per vecka.
Fler ersättningar gav pensionsrätt. Nu fick man räkna in ersättning för regelmässig förskjuten arbetstid, jourtjänst och beredskapsarbete.
Förmånligare övergång genom att man fick också tillgodoräkna sig tid och pensionsrätt från anställningar som arbetare eller från staten.
SAF och LO träffade 1971 avtal om en ålderspension för arbetare, STP-planen. Där krävdes kortare tjänstetid än i ITP. Därför ville PTK att tjänstetidskravet i ITP skulle kortas.
SAF föreslog istället en särskild garantiplan, ITPG. Den skulle fylla ut skillnaden om en tjänsteman skulle få sämre förmåner från ITP än vad STP skulle ha gett.
ITPG en garantipension till ålderspension enligt ITP-planen
ITPG-nämnden kom till 1974 i samband med ITPG. ITPG-nämnden var en besvärsinstans dit arbetsgivare eller en försäkrad kunde vända sig om man var missnöjd med beslut. Ofta förekommande ärenden var frågor kring tjänstetid och pensionsmedförande lön. ITPG-nämnden tolkade och såg över avtalet om ITP-planen.
MerITPG-nämnden bestod av en medlem och två suppleanter från parterna PTK och Svenskt Näringsliv, före detta SAF. Ordföranden, sekreteraren och föredraganden kom från Alect, före detta SPP. ITPG-nämnen var anvariga för tillsynen och tolkningen av ITP-planen. Där diskuterade man också ny lagstiftning, krav från finansinspektionen och EU-direktiv.
Besluten i ITPG-nämnden måste vara enhälliga, annars måste parterna förhandla. ITPG-nämndens beslut kunde överklagas till pensionsskiljenämnden, som inrättades i samband med den första ITP-planen 1960.
Pensionsskiljenämnden behandlar tvister som uppstår vid tillämpning av ITP-planen. Efter bildandet av PTK blev pensionsskiljenämnden en skiljenämnd mellan PTK och SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv). Pensionsskiljenämnden har sammanträtt få gånger under årens lopp.
År 1997 upphörde ITPG-planen att gälla eftersom parterna ansåg att skälen för att ha förmåner enligt ITPG-planen skulle upphöra att gällde den 1 januari 1998. För tjänstemän födda januari 1933 - maj 1948 gäller speciella övergångsbestämmelser.
Konfliktfylld väg till 1977 års ITP-plan
Hösten 1975 började SAF och PTK förhandla därför att den allmänna pensionsåldern hade sänks och för att det kommit en ny lag om delpension. PTK ville använda besparingarna som arbetsgivarna hade fått till att förbättra för tjänstemännen. SAF ville annorlunda och snart var konflikten ett faktum. PTK inledde stridåtgärder som berörde 180 000 tjänstemän.
Bild: Blockad
MerGenom att den allmänna pensionsålderns sänktes och det kom en ny lag om delpension fick arbetsgivarna lägre kostnader. PTK ville använda besparingarna till att göra förbättringar i ITP-planen. Några exempel:
Förbättrad ålderspension på löner upp till 7,5 basbelopp.
Rörlig pensionsålder från 62 år.
Komplettering av lagstadgad delpension så att tjänstemän med lön över 7,5 basbelopp blev likställda med dem som hade lägre löner.
SAF sade nej till samtliga krav. Trots intensivt arbete blev förhandlingarna utan resultat. I december konstaterade parterna att man inte kunde komma överens och man förlängde planen från 1974 till halvårsskiftet 1976. SAF strandade förhandlingarna i februari 1976 och en särskild förlikningsman tillsattes.
PTK:s stora delegation gav tummen ned till förlikningsmannens förslag i april. Under våren fortsatte arbetet med att få en ny överenskommelse men man lyckades inte enas.
Den 18 augusti 1976 varslade PTK om blockad mot övertidsarbete och resor utom ordinarie arbetstid. Man varslade också om strejk vid de företag som motverkade övertids- och reseblockaden.
Förlikningsmannen strandade förhandlingarna och PTK inledde stridsåtgärder som berörde 430 företag och 180 000 tjänstemän. En förlikningskommission tillsattes och en uppgörelse kunde till slut bli klar i september.
Uppgörelsen innebar flera nyheter i ITP-planen 1977. Bland annat:
Pensionsåldern inträder från och med den månad man fyller 65 år.
ITPG anpassas till STP.
ITPK infördes som ny kompletteringsplan till ITP.
Åldersutjämnade premier, så kallad premiemaximering.
Lönekapning.
Värdesäkringsfond införs.