Den kompletterande pensionen ITPK kom till 1977. Den kunde tas ut resten av livet eller temporärt och gav tjänstemännen större flexibilitet vid sin pensionering. Arbetsgivarens kostnader var bestämda till vissa procentsatser i avtalet. Vad man skulle få i pension bestämdes av den egna löneutvecklingen.
ITPK-valet började gälla den 1 juli 1990 och innebar att tjänstemännen själva fick välja en traditionell försäkring i ett av de bolag som erbjöd försäkringen. Valfriheten ökade år 1994 då man även fick välja fondförsäkring.
De som inte gjorde ett aktivt val fick sina premier placerade på samma sätt som förut i SPP (idag Alcta). Icke-väljare var förlorare.
Trots flera påstötningar hade 54 000 personer inte gjort ett aktivt val i januari 2002.
Bild: Grundränta för ursprunglig ITPK