Akademikerförbundet SSR | Civilekonomerna | DIK | Farmaciförbundet | FSA - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter | Journalistförbundet | Jusek | Kyrkans Akademikerförbund | Ledarna | LR - Lärarnas Riksförbund | LSR - Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund | Lärarförbundet | Naturvetarna | SFHL - Svenska folkhögskolans lärarförbund | SULF - Sveriges Universitetslärarförbund | Sveriges Arkitekter | Sveriges Farmacevtförbund | Sveriges Ingenjörer | Sveriges Läkarförbund | Sveriges Skolledarförbund | SVF - Sveriges Veterinärförbund | SYMF - Sveriges Yrkesmusikerförbund | Teaterförbundet | Unionen | Vårdförbundet |
Till startsidan

Skillnaden mellan MBL och LSA

Medbestämmandelagen (MBL) och Lagen om styrelserepresentation för privatanställda (LSA) bygger på två skilda synsätt.

LSA utgår från att de anställdas representanter i styrelsen har samma intressen som de ledamöter som valts av bolagsstämman, nämligen att se till hela företagets bästa.

MBL utgår från att arbetsgivaren och de anställda är motparter. Förhandlingsrätten tillhör den lokala fackliga organisationen, det vill säga klubben eller avdelningen. Förhandlingar mellan fack och företagsledning kan aldrig ske i bolagsstyrelsen.

Därför är det viktigt att hålla isär rätten till information och förhandlingar enligt MBL och rätten till inflytande över företagets beslut genom styrelserepresentation.