Fullsatt seminarium om kvinnors pensioner - PTK
Sök

Martin Linder, PTKs ordförande, Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister (S), Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L), Kristina Althoff, Finansinspektionen samt Håkan Svärdman, Folksam debatterar. Foto: Sören Andersson

Fullsatt seminarium om kvinnors pensioner

– I grunden har vi ett starkt pensionssystem. Men det finns också sådant som inte blev som vi hade tänkt. Det sade Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister, på PTK:s seminarium om kvinnors syn på pension i Almedalen.

Under onsdagen presenterade PTK rapporten ”Tilltro eller misstro? Pensionssystemet ur kvinnors perspektiv”. Rapporten bygger på djupintervjuer och Sifofrågor om hur privatanställda tjänstemän ser på sin framtida pension.

Resultaten visar bland annat att endast 45 procent av kvinnorna tror på en tillräckligt god ekonomi som pensionär, att jämföra med 57 procent av männen.

– Under de senaste tio åren har pensionsgapet mellan könen minskat. Men bara en femtedel av kvinnorna tror att så är fallet, konstaterade PTK:s pensionsspecialist Anna Allerstrand.

Många kvinnor i undersökningen ser pensionssystemet som orättvist ur ett jämställdhetsperspektiv. Faktorer som livsval, deltidsarbete och föräldraledighet är med och påverkar den bilden.

– Om de skillnader som finns ska jämnas ut krävs en ökad jämställdhet både på arbetsmarknaden och familjelivet, framhöll Anna Allerstrand.

Onsdagens seminarium hölls i ett fullsatt tält vid S:t Hans ruin i Visby. I debattpanelen ingick Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister (S), Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L), Kristina Althoff, projektledare på Finansinspektionen, Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam och Martin Linder, ordförande i såväl PTK som Unionen. Diskussionen modererades av ekonomijournalist Annika Creutzer.

Annika Strandhäll påpekade att i den grupp som enbart uppbär garantipension är 80 procent kvinnor.

– Här finns ett politiskt ansvar att fundera över. I grunden har vi ett pensionssystem som är statsfinansiellt stabilt och bygger på en bred parlamentarisk uppslutning. Men det finns även delar där vi till exempel trodde att jämställdheten skulle gå fortare framåt. Om vi inte gör reformer kommer den klyftan att bestå, sade hon.

Annika Strandhäll konstaterade att en tredjedel av gapet mellan mäns och kvinnors pensioner beror på deltidsarbete, som i sin tur kan ha både frivilliga och ofrivilliga orsaker.

– Varannan tjänstemannakvinna går ned i tid efter det att hon har skaffat barn. Samtidigt finns det strukturer som spelar in. I offentlig sektor är deltidstjänster ofta vad som finns inom till exempel äldreomsorgen.

Barbro Westerholm satt med i den parlamentariska grupp som var aktiv på 1990-talet innan det nuvarande pensionssystemet sjösattes.

– Vi har ett av världens stabilaste pensionssystem, men det var oprövat när det infördes. Vi ville skapa ett transparent system där livsvalen påverkar, men kunskapen har inte trängt igenom. Där har vi misslyckats, sade hon.

Kristina Althoff var inne på samma linje:

– Det är viktigt att visa både kvinnor och män hur pensionssystemet fungerar. Den informationen har inte nått ut. Här har vi ett jätteansvar för att jobba tillsammans och tala om hur de olika livsvalen påverkar pensionen.

Även Håkan Svärdman tog fasta på informationsbristerna:

– Vi har haft för stor tilltro till att människor ska förstå systemet och göra rationella val. Här borde varje personalavdelning ta sig i kragen. De kan mycket om friskvårdskort och tjänstebilar, men inte om pension. På samma sätt som vi har brandövningar borde vi varje år ha tjänstepensionsövningar, föreslog han.

Martin Linder påpekade att när den allmänna pensionen förändras blir det allt viktigare att utveckla tjänstepensionsavtalet.

– Samtidigt finns det aktörer som vill ifrågasätta tjänstepensionssystemet på mer affärsmässiga grunder. Det störsänder för oss när vi är ute och informerar på arbetsplatserna, sade han.

Barbro Westerholm betonade att varje medborgare har ett ansvar för att tänka igenom effekten av olika livsval. Helst behöver pensionsinformationen nå ut redan i skolorna.

I arbetslivet har hon egna erfarenheter av hur chefer kan förbättra förutsättningarna för ett delat ansvar för föräldraskapet. Dessutom anser hon att pensionsåldern måste bli mer flexibel än i dag.

– Personligen tycker jag att man borde ta bort den övre åldersgränsen och se tillgångarna i 67-plussarna, sade hon, som själv har fyllt 84.

Martin Linder framhöll att vi i Sverige inte alltid är så jämställda som vår självbild gör gällande.

– Vi måste skapa föräldravänliga arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv. Pensionsfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Om det finns breda grupper som resignerar tror jag att det bidrar till ett väldigt dåligt samhällsklimat.

Håkan Svärdman tycker att den nu verksamma Pensionsgruppen, där Annika Strandhäll är ordförande, borde se till att pensionsåldern utökas, att pensionsavgiften höjs och att premiepensionssystemet ”blir anständigt”.

– De fackliga organisationerna tar ansvar genom tjänstepensionsavtalet. Pensionsgruppen ska titta på vad vi kan göra här och nu. Vi behöver ta tag i ett antal saker, både kring det allmänna systemet och PPM-systemet, sade Annika Strandhäll.

Text: Lena Lidberg