Allmän pension och valfrihet - PTK
Sök

Rolf Byström är affärsutvecklare, PRI Pensionsgaranti, och gästar denna vecka PTK-bloggen.

Allmän pension och valfrihet

Fyra åtgärder för bättre pension presenterar gästbloggaren Rolf Byström, affärsutvecklare, på PRI Pensionsgaranti.

Personligen är jag en stark förespråkare för individuell valfrihet. Men det finns gränser!

2015 hade vi 830 fonder att välja på i premiepensionssystemet. Det innebär att busschaufförer, brandmän, lärare och alla andra som förvärvsarbetar, måste bli sina egna makroekonomer, konjunkturbedömare och börsanalytiker. De bör skapa sig en bild av läget vad gäller världens börser, ränteutveckling, konjunktur och fastighetsmarknaden. De bör också bilda sig en uppfattning om världsmarknadspriset på olja, kaffe och bananer. Därefter ska de komponera ihop en tillgångsportfölj av detta. Om avsikten är att de INTE ska göra det, varför erbjuder vi då denna finansiella pyttipanna och varför har vi lagt det ansvaret på dem?

Det verkar dock som de flesta busschaufförer inte orkar ta kvällskurser i finansiell analys, så istället blir de sittande ensamma hemma vid köksbordet med sin pensionsångest. De hamnar då i ickevalsalternativet, AP7 Såfa. Det har hittills visat sig vara ett mycket bra alternativ, men det vet inte vår chaufför, hon tänker, om det här är så bra, varför finns då ytterligare 829 fonder i systemet?

Enligt en undersökning från Alecta 2013 tycker hela 43 procent att det är fel att tvingas välja hur pensionen ska förvaltas, och bara 16 procent tycker att det är bra. Vi har alltså skapat ett kostsamt och delvis oönskat jättesystem för alla, som tyvärr endast uppskattas av de få.

Sedan Alectas undersökning har ytterligare ett antal negativa effekter uppdagats såsom lurendrejare som ringer och låtsas vara från Pensionsmyndigheten för att ful-flytta pensionskapital.

Bättre modeller finns redan

Varför inte ta till sig den modell som de svenska avtalsparterna har tagit fram? Där ställer man höga krav på de förvaltare som vill vara med. Då får 20 duktiga förvaltare som passerar nålsögat vara med, istället för 830. Då blir det också betydligt enklare att kvalitetssäkra och följa upp de fåtal som klarar de uppställda kraven.

Pensionsångesten hos vår busschaufför borde minska markant i en sådan modell, när hon istället för hundratals fonder kan välja mellan 15-20 kvalitetssäkrade fonder med låga avgifter. 

PPM-rådgivare är frihetens pris, och kostar skjortan

Friheten har sitt pris som det heter, och frihet att välja bland 830 fonder skapade ett helt nytt behov hos busschauffören, nämligen hjälp att välja bland det oöverskådliga utbudet.

Över en natt skapades en ny och lukrativ bransch: PPM-rådgivare.

PPM-rådgiveri är ett tämligen enkelt sätt att bli rik på andras pengar utan att behöva ta något ansvar eller risk. Dessutom helt lagligt i de flesta fall, även om många använder sig av högst tvivelaktiga metoder. Enligt Claes Hemberg, Avanza, hade vi 1 miljon svenskar i PPM-rådgivarnas garn 2014, och de lär inte vara färre idag.

Men det är inte bara PPM-rådgivaren som kostar skjortan, även den statliga administrationen vill ha sin beskärda del, och den kostnadsutvecklingen är både häpnadsväckande och oroande.

Premie- och inkomstpension kostar också skjortan

Kostnadsutvecklingen för det statliga pensionssystemet är som sagt oroande hela 6,4 miljarder 2015. Läs mer i Pensionsmyndighetens föredömliga ORANGE RAPPORT 2015.

2015 betalade vi en avgift på kapitalet i premiepensionen om 0,30 procent, detta att jämföra med Alecta som förvaltar min tjänstepension till 0,13 procent. I all administration pratar man om stordriftsfördelar, här verkar det vara stordriftsnackdelar. Den statliga stordrifts-administrationen skulle med andra ord få det väldigt tufft i parternas tjänstepensionsupphandlingar.

Vem garanterar min pension i framtiden?

Den största delen av våra framtida statliga pensioner kommer från inkomstpensionen. Modellen bygger på att du varje år tjänar in en pensionsrätt, som blir en framtida fordran på pensionssystemet. I grunden väldigt lik den tryggandeform som många företag använder sig av, som vi kallar pension i egen regi. En stor skillnad är dock att företagen måste teckna en kreditförsäkring i PRI för att få nyttja denna tryggandeform. Kreditförsäkringens uppgift är att skydda de anställdas pensioner i händelse av att företaget kommer på obestånd.

Inkomstpensionen däremot, har ingen kreditförsäkring, utan istället ett slags oskrivet avtal mellan generationerna. Jag betalar för mina föräldrar idag, och hoppas att mina barn betalar för mig. Tyvärr, som man brukar säga, är muntliga avtal inte ens värda papperet de är skrivna på! Svagheten i systemet är att nuvarande politiska beslutsfattare får använda min intjänade pension till andra ändamål, men överlämnar till nästa generations politiker att infria löftet. Att då inte veta vilka politiker vi pratar om, eller deras agenda, är en källa till oro.

Pensionskapitalet lever under ett ständigt politiskt hot. Nuvarande regering vill ha hjälp med infrastruktursatsningar. Detta eftersom tidigare regeringar använt pengar som skulle gå till infrastrukturellt underhåll, till andra, populärare utgifter. Listan kan göras hur lång som helst, och visar entydigt att politiker inte får utrustas med kreditkort som är kopplade till våra pensionsmedel. De flesta politiker drivs av för kortsiktiga, populistiska och egennyttiga mål. Dessutom under ett stort mått av ansvarsfrihet, vilket är en livsfarlig kombination.

Hursomhelst, politiska löften som ligger långt fram i tiden med kraftiga underskott är en oroande kombination. I synnerhet när det inte finns någon kreditförsäkring som ombesörjer pensionen i händelse av att staten slösat bort pengarna.

Åtgärder som jag gärna skulle se är alltså:

  • Banta bort minst 800 fonder ur PPM-systemet, sänk kostnaderna, både vad gäller förvaltning och administration. Kvalitetssäkra och följ upp de fåtal fonder som klarar högt uppställda krav.
  • Utarbeta en modell där enkelhet, transparens och kostnadseffektivitet ska vara ledord. Gärna med en guide som vägleder valet. En sådan modell ska göra PPM-rådgivning onödig. 
  • Ställ hårda och höga krav på effektivitet i administration och förvaltning av de statliga pensionerna. Jag vill se verkliga stordriftsfördelar. 6,4 miljarder för att administrera och förvalta våra pensioner är ohemult mycket.
  • Skydda framtida pensionskapital från politiskt snatteri i de situationer våra politiker inte klarat att få ihop debet och kredit. Härtill krävs ett tydligt, långsiktigt och hållbart regelverk, som ska sträcka sig över partigränser och politikergenerationer.

Nästa inlägg tänker jag ägna åt tjänstepensionen. På återhörande!

/Rolf Byström, affärsutvecklare, PRI Pensionsgaranti

Om våra gästbloggare

För att få in fler och kanske nya perspektiv bjuder vi ibland in gästbloggare till PTK-bloggen.

Bloggare