Din framtida pension – kalas eller katastrof? - PTK
Sök

Rolf Byström är affärsutvecklare, PRI Pensionsgaranti, och gästar denna vecka PTK-bloggen.

Din framtida pension – kalas eller katastrof?

Vad ska man ta itu med för att pensionen ska bli kalas istället för katastrof? Här presenterar gästbloggaren Rolf Byström, affärsutvecklare, på PRI Pensionsgaranti, några av sina svar.

Som gammal pensionsentusiast så känns det kul att få gästblogga om mitt favoritämne, pensioner. Dessutom ligger det helt rätt i tiden, det är mycket prat och skriverier nu inom detta område. För tjugo år sedan, när någon frågade vad jag arbetar med, så fick frågeställaren panik i blicken när jag svarade "pensioner". Efter genomskinliga och krystade ursäkter blev jag alltid ensam kvar vid bålskålen under festen.

Jag vill inte påstå att jag nuförtiden är festens medelpunkt, men intresset och engagemanget kring pensioner är betydligt större idag. Det kan ju också bero på att de jag träffar idag, är ungefär jämnåriga med mig. Precis som de var för tjugo år sedan. Intresset för pension tenderar ju som bekant att öka i takt med att möjligheten att påverka pensionens storlek minskar.

Men det är nog inte bara det, att mina vänner blivit äldre. Det känns också som att den traditionella bilden av en pensionär har förändrats. När man sade pensionär för trettio år sedan, så fick man bilden av en krokig människa på en parkbänk som matar duvor. Många av oss som har mindre än tio år kvar till pension värjer oss mot den bilden. Duvorna får klara sig själva! Inte är vi krokiga heller, vi är sunda, vältränade (hum...nåja), pigga i skallen och nyfikna på livet.

Nya förväntningar på pensionen

När jag pratar med mina vänner är det alltså helt andra pensionsaktiviteter än korsord och duvmat som står på schemat.

Bland de vänner som redan är pensionister finns de som cyklar långlopp och andra som bestiger Kebnekajse. Denna förändring av vad en pensionär är och gör, och hur pensionären själv uppfattar sig, ställer andra krav på ekonomisk bärkraft nu jämfört med tidigare. Det är nu, efter pension, som många vill göra verklighet av sin livsdröm.

Tyvärr är denna dröm inte för alla, utan istället en mardröm för en stor grupp i samhället.

Hälften av kvinnorna som arbetat ett helt liv kommer inte över gränsen för vad som kallas fattigpension, (garantipension) enligt SvDs stora undersökning 2014. Den så kallade arbetslinjen lönar sig inte.

Det här fenomenet kanske är förklaringen till att endast 48 procent av kvinnorna kommer från arbete till pension vid 65? Resterande 52 procent kommer från andra välfärdssystem eller tar ut sin pension i förtid. Kanske de tänker: "om jag ändå måste leva på garantipension så kan jag väl lika gärna sluta arbeta nu"? För en stor samhällsgrupp finns inga monetära incitament att fortsätta arbeta. Personligen tycker jag att det är där man ska börja, istället för att försöka få en mindre klick att arbeta till 67. Att en person som arbetat hela sitt liv inte får det bättre än den som aldrig arbetat känns oanständigt.

Grundtanken med att skapa en garantipension var att den skulle vara en frälsarkrans. Den skulle rädda de som av olika anledningar inte kunde delta i arbetslivet fullt ut. Tyvärr blir garantipensionen mer och mer lik en livflotte, där även människor med ett helt arbetsliv bakom sig måste tränga sig ombord.

Kommer vi att se någon förbättring? Tveksamt. I botten ligger pensionsöverenskommelsen, som är en allt-eller-inget-konstruktion. Finns det något parti som har mod att säga att "det här är en dålig lösning" och samtidigt har kompetensen och kreativiteten att komma upp med en bättre konstruktion? Kalaset måste ju trots allt finansieras på något sätt. Dessutom misstänker jag att viljan att ta tag i en av samhällets mest komplicerade frågor inte är speciellt stor, då såväl riksdag som regering omfattas av helt andra pensionsvillkor, jämfört med oss medborgare. Det kanske är insinuant att skriva så, men så ser verkligheten ut.

Däremot är nuvarande pensionssystem betydligt stabilare för samhällsekonomin än det förra systemet, detta genom att man infört den så kallade bromsen i inkomstpensionen. Den balanserar utflödet (pensionerna) mot inflödet (pensionsavgifterna). Systemet anpassar sig även till livslängden, där stigande livslängd ger lägre pensioner. Enligt uppgift från socialförsäkringsministern ökar livslängden på Sveriges befolkning med 3,5 timmar per dag, vilket i teorin gör att den allmänna pensionen sjunker lite, varje dag.

Börja jobba tidigare – och fortsätt längre

Men som sagt, systemet är finansiellt stabilt för utbetalaren, nu återstår bara att göra systemet finansiellt stabilt även för den som betalat in och nu ska skörda frukterna.

Att systemet är finansiellt stabilt för utbetalaren är förresten en sanning med modifikation, det finns tyvärr ett oroande finansieringsgap inom välfärdssystemen, men det återkommer jag till längre fram.

Andra oroande tecken i skyn är Sveriges höga etableringsålder på arbetsmarknaden. Det säger sig självt att det är väldigt viktigt att snabbt komma ut i arbetslivet om man har ett pensionssystem där varje års inkomst är viktig.

Som exempel kan nämnas att svenskarna kommer ut i arbetslivet sex år senare jämfört med engelsmännen (läs mer i Alectas rapport Ett långt arbetsliv börjar tidigt).

Som lök på laxen, ur pensionssynpunkt, lever dessutom svenskarna ett år längre. En engelsman får alltså ihop 41 års avsättningar till sin pension, som ska räcka i 15 år, medan svensken får ihop 35 år som ska räcka i 16 år.
Här krävs kreativitet och åtgärder som stimulerar en snabbare övergång mellan gymnasium och universitet. Enligt SCBs temarapport 2012:2 är det endast var tredje elev som kommer från gymnasium direkt till universitet.

Så, det vi ska ta itu med är:
1. Det ska löna sig att arbeta! För alla! Alltid!
2. Stimulera och premiera universitetsstudier för den som kommer direkt från gymnasiet.

På så sätt blir pensionen kalas, istället för katastrof.

Det finns även mera att ta itu med, men det tar jag i kommande blogginlägg.
På återhörande!


/Rolf Byström, affärsutvecklare, PRI Pensionsgaranti

Om våra gästbloggare

För att få in fler och kanske nya perspektiv bjuder vi ibland in gästbloggare till PTK-bloggen.

Bloggare