Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön - PTK
Sök

Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön

Vilka trender och nya former för arbete förekommer i Sverige i dag? Är bestämmelserna om arbetsmiljöansvar ändamålsenliga? Behöver skyddsombudens roll förändras? Detta är frågor som en ny utredning har gett sig i kast med.

Utredningen, Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön, presenterades i mars i år. Fokus för utredningen har främst varit att undersöka arbetsmiljöansvaret i förhållande till den förändrade omvärlden. Arbetsmiljölagen började gälla 1978 och för de allra flesta fungerar fortfarande dess struktur, uppbyggd kring begrepp så som arbetsgivare, arbetstagare och arbetsställe. Däremot är lagen mindre ändamålsenlig för de framväxande nya formerna för arbete som egenanställningar och arbete via digitala plattformar.

Förändringar på arbetsmarknaden

Utredningen konstaterar att en klar majoritet av de sysselsatta fortfarande är arbetstagare med en tillsvidareanställning. Av de anställda hade drygt 82 procent en tillsvidareanställning, trots att antalet tidsbegränsat anställda har ökat något under de senaste 25 åren.

Inhyrd arbetskraft har dock växt kontinuerligt sedan det blev tillåtet på 1990-talet. Ökningen har varit kraftig sett under hela 2000-talet. Eftersom antalet sysselsatta samtidigt har ökat har de inhyrdas andel av den sysselsatta befolkningen ändå stadigt legat på cirka 1,5 procent.

Arbetsgivarnas behov av flexibilitet visar sig genom att företag väljer att fokusera på kärnverksamhet och att en mängd olika arbetsformer kan anlitas i en och samma verksamhet. Det tycks också vanligare att ta in specialistkompetens för att utföra arbeten som tidigare utfördes av en större grupp anställda.

Det finns enligt utredningen också indikationer på att nyare fenomen såsom egenanställning och arbete via digitala plattformar växer, även om det inte verkar så vanligt att man försörjer sig på heltid på detta sätt. Utredningen pekar på bland annat på att arbetsmiljöansvaret för egenanställda är oklart. PTK flaggade för att ansvaret för egenanställdas arbetsmiljö behöver analyseras redan i samband med att utredningen tillsattes.

Äkta och falska företagare

En tydlig förändring är att Sveriges egenföretagare har blivit fler. Småföretag och mindre arbetsställen spelar för större roll för sysselsättningen när fler är anställda i dessa. Vill då alla egenföretagare driva företag, eller skulle de hellre vara anställda? Utredningen drar slutsatsen att det finns stöd för att de flesta av företagarna själva har valt att de vill vara sysselsatta som egenföretagare. Det finns dock en grupp som tycks vara egenföretagare i brist på andra sätt att försörja sig. 

Det beskrivs också att vissa tecken tyder på att andelen så kallade falska egenföretagare har vuxit i antal, det vill säga personer som egentligen borde räknas som anställda, då de till exempel bara, eller till största delen, arbetar för en uppdragsgivare. Det förs dock ingen statistik på falska företagare då detta är en fråga som i sista hand måste avgöras av en domstol.

Arbeta på bussen, caféet eller hos kunden

Ny teknik har ökat möjligheterna att arbeta utanför arbetsplatsen. En enkätundersökning som genomförts visar att över hälften av egenföretagarna och de anställda i någon mån arbetar hemma, på allmänna färdmedel, hos kunder, på caféer eller på andra platser. Detta väcker frågor om vad som är ett arbetsställe i arbetsmiljölagens mening. Arbetsgivarens ansvar är tydligt om man arbetar i hemmet och när arbete utförs på andra platser är tanken att det så kallade rådighetsansvaret ska träda i kraft. Men kan man verkligen begära av bussbolaget att de ska utforma kollektivtrafiken så att resandes behov av ergonomiska arbetsplatser tillgodoses? Utifrån att kollektivtrafiken är utformad för persontransport och inte syftar till att tillhandahålla arbetsplatser torde det inte vara rimligt, men för andra platser är svaret inte givet.

Utmaningar för skyddsombuden

Nya arbetsformer och en ökad rörlighet på arbetsmarknaden innebär också en utmaning när det gäller skyddsombudsverksamheten. Många står utan skyddsombud i dag, trots att den svenska arbetsmiljöverksamheten i hög grad bärs upp av dessa. Om man inte har någon kollega som är skyddsombud kan ofta regionala skyddsombud inom fackföreningen hjälpa till, men dessa har i dag inte samma möjlighet att verka på arbetsplatsen. Utredningen föreslår som ett lite steg att de regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser även när det inte finns någon medlem där, om det finns ett kollektivavtal. Detta föreslås gälla även då ett företag tillfälligt är utan avtal, om företaget har haft kollektivavtal tidigare.

Utmaningar för de fackliga organisationerna

Utredningen har haft fokus på arbetsmiljöfrågor men förändringarna hänger naturligtvis också ihop med många andra frågor. PTK tecknar kollektivavtal om försäkringar och andra trygghetslösningar för privatanställda tjänstemän. Vi måste hela tiden ställa oss frågan hur väl dessa lösningar är anpassade till en arbetsmarknad i förändring. Man kan också fråga sig hur till exempel sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och andra samhälleliga trygghetssystem fungerar med tanke på nya sätt att utföra arbete. PTK:s medlemsförbund och andra fackförbund står också inför utmaningen hur de som arbetar i nya former ska organiseras, så att kollektivavtalade lösningar kan utvecklas även för dessa.

Utvecklingen ger upphov till nya problem, men vi får inte glömma att den också i många delar skapar nya möjligheter både för den som utför arbete och för den som önskar arbete utfört.

Om Linda Olausson

Linda är vikarierande jurist och ombudsman på PTK. Hon – tro det eller ej – tycker om att plugga och läser gärna någon kurs eller går på intressanta seminarier på fritiden.    

Bloggare