Fungerar MBL när huvudkontoret ligger i Frankfurt? - PTK
Sök

Fungerar MBL när huvudkontoret ligger i Frankfurt?

Facket bidrar till att ge arbetstagaren större möjlighet att påverka sin situation och få bättre inblick i hur beslut fattas på arbetsplatsen. Men vad händer när besluten inte längre fattas i Sverige?

Fackligt inflytande borde vara en svensk paradgren. Möjligheten för arbetstagare att med stöd i lag och kollektivavtal få insyn i företagens beslutsprocesser är en hörnsten i den svenska modellen. I takt med globaliseringen fungerar medbestämmandelagens och avtalens inflytanderegler ibland mest som påminnelser om hur Sverige såg ut förr: fackklubbar skulle regelmässigt hållas informerade om företagets ekonomi och kallas till förhandling i god tid innan arbetsgivaren fattade beslut som innebar väsentliga förändringar. På så sätt kunde verkligt inflytande säkras.

Men vad händer med inflytandet när besluten fattas utanför Sverige? Den svenska lagstiftningen kring medbestämmande och kollektivavtalen sträcker sig ju endast fram till gränsen. Ifall företagets huvudkontor ligger i London, Frankfurt eller Paris är fackklubbens möjligheter till inflytande kraftigt begränsade. Inte heller är det ovanligt att den svenska bolagsstyrelsen och företagsledningen hålls utanför när beslut fattas. De ställs helt enkelt inför uppgiften att genomföra vissa av huvudkontoret beslutade åtgärder. Genom direktiven om europeiska företagsråd har EU utsträckt det fackliga inflytandet över landsgränserna. Företagsråden, som består av förtroendevalda arbetstagare från olika EU-medlemsstater, har rätt till information från och samverkan med arbetsgivaren på europanivå. I Sverige har europeiska företagsråd inte fått mycket uppmärksamhet, trots att många av företagen har sina huvudkontor i ett annat EU-land.

Enligt uppgifter från ETUI (European Trade Union Institute) finns idag drygt tusen europeiska företagsråd, varav knappt hälften av dem återfinns i bolag med verksamhet i fler än 10 länder. Frågor rörande europeiska företagsråd har nyligen aktualiserats hos såväl EU- kommissionen som ETUI. EU-Kommissionen genomför nu en öppen undersökning av hur väl det senaste direktivet om europeiska företagsråd har implementerats i medlemsstaterna. Alla kan lämna synpunkter till utredarna här. Resultatet från undersökningen ska presenteras i juli. Samtidigt har ETUI i en nyligen utgiven rapport riktat kritik mot hur implementeringen av direktivet har skett i EU:s medlemsstater. Kritiken mot den svenska lagstiftningen rör bland annat avsaknaden av lagstiftade regler om informationskanaler från europeiska företagsråd till svenska lokala fackliga parter (s. 148) och en strängare reglering av tystnadsplikten för rådets ledamöter än vad direktivet föreskriver (s. 46).

Den svenska lagstiftaren har alltså i det ena fallet missat att reglera den centrala komponenten i gränsöverskridande fackligt arbete och i det andra gjort det svårare för representanterna i företagsrådet att kommunicera med svenska fackklubbar. Resultat kan beskrivas som hämmat europeiskt fackligt samarbete och bakbundna nationella fackförbund.

Inte sällan hör man att Sverige har mycket att lära EU i fackliga frågor. Synar vi detaljerna märker vi att den svenska lagstiftaren själv inte gjort sin läxa. Fackligt inflytande borde vara en svensk paradgren.

Om Mikael Smeds

Mikael är fjällvandrare, läxhjälpare och amatörgeolog. Och på dagarna jobbar han som jurist och ombudsman på PTK.

Bloggare