Om avskaffandet av stupstocken - av godo eller av ondo? - PTK
Sök

Om avskaffandet av stupstocken - av godo eller av ondo?

Den 1 februari avskaffas regeln om att det bara gick att få sjukpenning en viss tid. Regeländringen ger större trygghet för den som är långvarigt sjukskriven. Dessutom öppnar det för möjligheten att koppla in Arbetsförmedlingen tidigare i processen – vilket kan ge den sjukskrivna bättre chanser att börja arbeta igen.

Den 9 december 2015 fattade riksdagen beslut om att avskaffa stupstocken, eller den bortre parentesen om man så vill. För den oinvigde låter det märkligt. Stupstocken, straffpålen där den dödsdömda spändes fast för att få huvudet avhugget, är väl avskaffad sedan länge. Eller?

Ordet stupstock används i det här fallet om den debatterade regeln för hur länge man kan få sjukpenning. 2010 infördes nämligen en regel om att en person som längst skulle kunna få sjukpenning i 914 dagar. Först ett år på normalnivå och därefter i max ett och ett halvt år på en lägre nivå.

Regeln i sjukförsäkringen ifrågasatt från start

Redan från början kritiserades regeln. Kritiken bestod i att svårt sjuka personer inte skulle behöva oroa sig för sin ekonomi – utöver sin sjukdom. Regelverket har också under resans gång i viss mån anpassats efter dem med långvariga och allvarliga sjukdomar, där den begränsade sjukpenningtiden inte har räckt. Syftet med regeln var i stora drag att signalera att målet var att börja arbeta igen och att ge individen en tidtabell. Men från den 1 februari 2016 har tidsbegränsningen alltså avskaffats.

Någon riktig stupstock var det inte frågan om. Efter den bortre parentesen blev den sjukskrivna överförd till arbetsförmedlingen för ett utvärderingsprogram under tre månader, och därefter var det möjligt för dem som fortfarande var sjuka att åter bli sjukskrivna.

Här vill jag betona att jag nu inte talar om de sjukskrivna som varken kan eller bör arbeta. I många fall är sjukdomen sådan att fortsatt arbete inte är aktuellt i någon form. Men, utan att kunna specificera i antal, så finns det en grupp sjukskrivna som antagligen skulle kunna klara av ett annat arbete, eller bara andra arbetsuppgifter, under rätt förutsättning.

Arbetsförmedlingens utredning av arbetsförmågan samt av den enskildas förmågor och behov kom sist i processen. Detta trots att det är väl känt att tidiga åtgärder är avgörande för om en sjukskrivning blir långvarig eller inte. Innan man blir sämre, tappar självförtroendet och blir passiv. Innan en sjukskrivningsskada har uppstått. För det finns biverkningar som kan uppstå av vanlig sjukskrivning.

Trygghetsråden – en möjlig förebild

Vad vill jag säga med det här då? Jo, ju mer jag tänker på det, desto mer irrelevant ter sig en bortre parentes i sjukförsäkringen och att arbetsförmedlingen kommer in först efter 2,5 år. Det som arbetsförmedlingen gjorde i programmet som nu avskaffats liknar dessutom vad våra trygghetsråd sysslar med: kartlägga omställningsmöjligheter och coacha till nya arbetsuppgifter, yrken eller arbetsgivare – genom studier eller kompetensutveckling. Kort sagt en inventering av individens egna resurser och hjälp att ta sig vidare i arbetslivet. Och sådana åtgärder har störst utsikter att ge frukt om de sätts in tidigt, gärna redan innan sjukskrivningen är ett faktum.

För den sjukskrivna som redan har en anställning kan det säkert vara svårt att släppa taget om den, eller att ens orka se sig om efter ett arbete hen klarar av. Men det är värt att tänka på när priset för den som blir långvarigt sjuk många gånger är högt, på flera plan. Kanske vore det nyttigt för lagstiftaren att titta ännu mer på de trygghetsråd som finns och inspireras i ännu fler delar? Framför allt tror jag att det är viktigt att ändra föreställningen om att man alltid måste tillbaka till den gamla arbetsplatsen. Den man kanske blev sjuk av.

Trygghetsråden kopplas i de flesta fall in när arbetslösheten står för dörren. Arbetsförmedlingen kanske ibland ska kopplas in när det är sjukskrivning som står för dörren. Omställning för sjukskrivna, helt enkelt. Det är självklart inte alltid aktuellt – beroende på diagnos och prognos – men i många fall skulle en omställningsmöjlighet säkert kunna komma som ett stort halleluja.

Om Ulrika Öberg

Ulrika är specialist på sjukförsäkringen och intresserad av hur olika regelverk hänger ihop. Hon är en positiv själ som tycker om att kratta löv.

Bloggare