Tjänstepension ur tre perspektiv – stat, företag och individ - PTK
Sök

Rolf Byström är affärsutvecklare, PRI Pensionsgaranti, och gästar denna vecka PTK-bloggen.

Tjänstepension ur tre perspektiv – stat, företag och individ

Vad den ökade betydelsen av tjänstepension innebär är temat för Rolf Byströms tredje och avslutande blogginlägg. Rolf Byström är till vardags affärsutvecklare på PRI.

Statens perspektiv

Från staten har en omsvängning skett i synen på tjänstepension. För många år sedan var jag på ett pensionsseminarium och lyssnade till ansvarig minister. Uppfattningen var att ”staten står för pensionen, tjänstepensionen är guldkanten, och sparande i privat pensionsförsäkring ett sätt för rika att undgå skatt!”. 2012 har vi en annan minister och en annan hållning: "Den allmänna pensionen kan komma att sänkas ännu mer, och varje individ behöver själv ta ansvar för att man får en rimlig pension!

En förflyttning från ”staten tar ansvar för din pension”, till ”du tar ansvar för din pension”.

Under 2016 har Pensionsmyndigheten bedrivit en kampanj på sin hemsida där man säger ”Personer som saknar tjänstepension riskerar att få en väldigt låg pension!” Vilket är helt rätt. 

Det nya pensionssystemet som infördes 1994, och bromsens införande 2001, pekar mycket riktigt på att den statliga pensionen aldrig kommer att bli vad den har varit.

Den klassiska pensionspyramiden är död, och ersatt av en rugbyboll. Ju högre lön, desto fetare midja (på rugbybollen alltså, inget annat!).

 

Det som skaver lite, är att det sker en smygande förskjutning från vår gemensamma välfärd mot företag och individ vad gäller ansvaret för pensionen. Men statsapparaten är den som ytterst ska garantera och fördela vår välfärd anser jag. Vad fyller staten annars för funktion? Alternativet är i så fall kraftigt sänkta skatter och överlämna till var och en att ordna sin välfärd enligt eget huvud. Att ta ut högre skatter och ge tillbaka sämre välfärd är en dålig och riskfylld ekvation.

Företagets perspektiv

De flesta företag förstår produktionskostnadens betydelse. Ju lägre produktionskostnad desto större vinst, alternativt mer produkt för pengarna. Tittar vi på produktionskostnad för att skapa ålderspension så görs det effektivast inom kollektivavtalet. För kapitalintensiva företag är det till och med möjligt att få produktionskostnaden under noll genom att förvalta pensionskapitalet i balansräkningen. Det betyder alltså att företaget med hjälp av avkastning på sysselsatt kapital kan göra vinst genom att behålla pensionspremierna.

Men även om kollektivavtalad pension är bäst, så kan den bli bättre. Antalet avtal är många. Bara Fora ensamt administrerar cirka 500 kollektivavtal inom fyra olika avtalsområden. Att skriva så här i en blogg på PTK är kanske att svära i kyrkan, men; behövs det så många olika avtal?

Pensionskollektiven blir via förbundsvisa förhandlingar allt mindre, alla med sina egna små avsteg och speciallösningar. I förlängningen medför det ökade produktionskostnader för pensionen, merarbete för arbetsgivaren och ökad risk för fel.

Självklart ska varje förbund verka för sina medlemmar, även vad gäller pensioner. Men om produktionskostnaden stiger, och arbetsgivarens vilja att teckna kollektivavtal sjunker, så biter man sig i svansen på sikt! En bredare syn kombinerat med mera utifrån-och-in-tänk i förhandlingarna vore värdefullt tror jag.

Vi måste ha respekt för att företagen har en affärsidé och vill skapa kundvärde. Viljan att administrera olika pensionsavtal, med olika regelverk, lönebegrepp och nivåer, kommer långt ner på listan. Eller rättare sagt; finns inte med på listan överhuvudtaget!

Pensionsadministration är och förblir ett nödvändigt ont som inte får bli ondare. Detta är ett gemensamt ansvar för både administratörer och aktörer inom kollektivavtalet.

Men det är inte bara tjänstepensionerna som behöver effektiviseras, den statliga hanteringen av pension lämnar stort utrymme till effektivare hantering, men det har jag tjatat om förut. 6,4 miljarder i kostnad för att hantera våra allmänna pensioner är ohemult!

Det är viktigt för alla, staten, företagen och individerna, att sträva efter en så effektiv hantering som möjligt. Varje krona till administration är en krona mindre i pension. Det är lätt att tro att det endast är ett individproblem med låga pensioner, men så är det inte. Allt hänger ihop.

Med otillräckliga pensioner, och rättighet att stanna i arbetslivet allt längre, så kommer vi att se människor som vill gå i pension men som inte har råd. Det är lätt att tro att det endast är ett individproblem, men om du som arbetsgivare sitter med fem omotiverade och bittra 69-åringar i fikarummet, vems är problemet?

Eller så konstaterar individen redan vid 63 års ålder att trots arbete till 69 år så kommer pensionen ändå inte upp till garantinivån. Varför då anstränga sig? Gå i pension direkt, ta ut så mycket som möjligt under kortast möjliga tid, och lev sedan på garantipension och bostadsbidrag. I vems knä hamnar då kostnaden?

Vi måste bli duktigare på att se samspelet och helheten i treklangen mellan individen, företaget och samhället, annars lurar vi oss själva.

Individens perspektiv

Pension har historiskt sett varit en förmån av lågt intresse. Man har hellre tittat på målarfärg som torkar, än att titta på sina pensionsbesked. Men nu har någonting hänt!

Enligt tidningen Finansliv så har tjänstepensionen passerat gymkortet som viktigaste förmån när man väljer arbetsgivare, även bland yngre medarbetare. Tjänstepension kvalar nu in på listan över verktyg som används för att behålla och attrahera medarbetare. Lyckligtvis så omfattas huvuddelen av den sysselsatta befolkningen av tjänstepension. Exakt siffra är svår att få fram eftersom många företag utan kollektivavtal ändå har tjänstepensionslösningar. 

När det gäller lösningar utanför kollektivavtal bör man som anställd dock spetsa ögonen och titta på vilka avgifter som tas ut. Tyvärr finns det en del lösningar som prioriterar säljarens ekonomi framför den försäkrades. Se upp med dessa lösningar!

Det bästa är en lösning helt fri från avgifter. Sådana lösningar finns hos företag som inom kollektivavtalet erbjuder pensionslösningar i egen regi, det vill säga där pensionskapitalet jobbar i balansräkningen istället för hos försäkringsbolaget. Som tack för lånet erbjuder företaget noll avgifter, högre avsättning eller bättre garantier. Det betyder en högre pension, samt att individen inte står ensam med risken, utan delar den med företaget. Ett företag kan sprida risken både över det egna kollektivet och över tid, vilket en individ med pengapåsen inlåst hos ett försäkringsbolag inte kan göra.

Med denna avslutande blogg vill jag tacka för mig, det har varit väldigt roligt att få gästblogga om pensioner hos PTK.

Bästa hälsningar

Rolf B

Här kan du läsa de två tidigare blogginläggen Din framtida pension ‒ kalas eller katastrof och Allmän pension och valfrihet

Om våra gästbloggare

För att få in fler och kanske nya perspektiv bjuder vi ibland in gästbloggare till PTK-bloggen.

Bloggare