Som ett led i ett intensivt påverkansarbete har Arbetsmarknadens EU-råd (LO, PTK och Svenskt Näringsliv) den 14 december, skickat ytterligare ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om våra farhågor och med vår rättsliga analys av förslaget. EU-rådet har också skrivit till EU-ländernas ambassader, de permanenta representationerna vid Europeiska unionen och ledamöterna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och utskottet för rättsliga frågor (JURI) i Europaparlamentet.
Våra farhågor – brevets mest centrala innehåll
- Förslaget är inte förenligt med EU:s fördrag.
- Trots löften finns inget undantag för Sverige.
- Allvarliga konsekvenser för självreglerande kollektivavtalsmodeller och potentiellt stor påverkan även på system med nationellt lagstadgade minimilöner.
- En ny EU-rättslig arbetsmarknadsmodell.
Här kan du läsa brevet till EU-kommissionens ordförande.
Här kan du läsa de rättsliga bedömningarna i sin helhet på engelska.
Här kan du läsa de rättsliga bedömningarna i sin helhet på svenska.
Vad är Arbetsmarknadens EU-råd?
Arbetsmarknadens EU-råd bildades 2018. Syftet är att på ett långsiktigt sätt tillvarata de gemensamma intressen som parterna på den privata arbetsmarknaden har i arbetsmarknadsfrågor ur ett EU-perspektiv. Det är LO, PTK och Svenskt Näringsliv som utgör medlemmar i arbetsmarknadens EU-råd.
EU-medlemskapet har generellt sett haft positiva effekter för företag och arbetstagare. Samtidigt kan dock konstateras att den svenska kollektivavtalsmodellen kommit att utsättas för allt större påfrestningar.
Samarbetet har sin utgångspunkt i gemensamma intressen och en samsyn kring självregleringens roll och betydelse, särskilt att:
- Kollektivavtal bidrar till att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för utvecklingen av Sveriges ekonomi, företagens konkurrenskraft och arbetstagarnas villkor.
- Den kollektiva självregleringen vilar på en omfattande autonomi och avtalsfrihet för arbetsmarknadens parter och förutsätter hög organisationsgrad och hög täckningsgrad för kollektivavtalen. Balanserade styrkeförhållanden mellan parterna är nödvändigt.
- Kollektivavtalen måste ha stark förmåga att åstadkomma konkurrensneutralitet och reglera anställningsvillkor. Det förutsätter att parterna gemensamt hävdar, och utvecklar, sitt ansvar för regleringen av förhållandena på arbetsmarknaden.
- Den statliga inblandningen i regleringen av arbetsmarknaden måste vara begränsad, både på nationell och europeisk nivå, och förutsätter att parterna agerar långsiktig och balanserat med ömsesidig insikt om och respekt för intressemotsättningarna parterna emellan.
