Förslaget om minimilöner inom EU, i enlighet med kommissionens förslag, skulle underminera det välfungerande system för lönebildning som etablerats av arbetsmarknadens parter i Sverige. I värsta fall så riskerar förslaget att helt sätta den svenska arbetsmarknadsmodellen ur spel. Det skriver PTK, LO och Svenskt Näringsliv i en partsgemensam fördjupad analys. Om direktivet inte stoppas så måste i vart fall självregleringsmodeller som vår inte omfattas. Där lönebildningen sköts av parterna och lönerna regleras i kollektivavtal.
Rådets rättstjänst slår fast att EU inte har befogenhet att föreskriva att alla arbetstagare ska ha rätt till minimilön. EU har inte heller rätten att reglera nivå eller fastställa villkor för minimilöner inom EU. Det gäller såväl de länder som har en lagstadgad minimilön som de länder som har kollektivavtalade löner.
Vi förutsätter att rättstjänstens yttrande och dessa helt grundläggande frågor om den rättsliga grunden och om vilken kompetens EU har tas på allra största allvar i den pågående förhandlingen om minimilönedirektivet. Det handlar om att EU:s institutioner måste respektera grundläggande principer för EU:s befogenheter. Sådana frågor bör inte hanteras i ett stressat förhandlingstempo inom ramen för förhandlingarna om ett enskilt direktiv.
Vi värnar EU-samarbetet som spelar en oerhört viktig roll för löntagare, företag och medlemsländerna. EU:s legitimitet, fördrag och ländernas nationella särdrag måste värnas. EU kan med väl fungerande arbetsmarknader och välfärdssystem ta sig ur den ekonomiska kris som pandemin har orsakat. För att nå framgång krävs att medlemsstaterna agerar tillsammans. Men EU-lagstiftning om lönesättning inom unionen är inte ett bra svar på utmaningarna framöver. Goda ambitioner från kommissionen får inte slå sönder framgångsrika, nationella system för arbetsmarknad och välfärd.
