Svenska företag har sedan länge svårt att hitta rätt medarbetare. Sju av tio företag har behov av nyrekrytering men tre av tio försök misslyckas för att rätt kompetens saknas. De stora förändringarna av arbetsmarknaden drivet av automatisering, digitalisering, klimatomställning och teknikutveckling bidrar till att göra utmaningen ännu större.
Den snabba förändringstakten på arbetsmarknaden leder samtidigt till att många jobb försvinner. Bland de som är anställda i privat sektor är nära en av fyra – eller hela 690 000 personer – verksamma inom yrken där antalet jobb blivit färre under perioden 2014 till 2020. Dessa individer behöver goda möjligheter att ställa om och framtidssäkra sin kompetens. Det är nödvändigt för att öka tryggheten på arbetsmarknaden.
Om inget görs riskerar Sveriges konkurrenskraft att hotas och individers möjlighet att vara attraktiva ett helt arbetsliv att minska. En nödvändig del av lösningen är ett utbildningssystem som kan erbjuda korta, flexibla och relevanta kurser för yrkesverksamma.
En stor del av utbildningen behöver ske i högskolan. Dessvärre visar en analys av högskolornas och universitetens ekonomiska prognoser kommande år att de kommer att ha svårt att erbjuda rätt utbud, utan permanenta anslagshöjningar. En övervägande majoritet av lärosätena efterfrågar ökade anslag kopplat till livslångt lärande och menar att ordinarie utbildningsutbud annars riskerar att drabbas hårt. Vi står alltså inför en situation där livslångt lärande enbart kan ske på bekostnad av ordinarie utbildningar om inget görs.
Därför vill vi att högskolan får ett tillskott av nya och permanenta resurser för att kunna erbjuda ett utbildningsutbud för hela arbetslivet.
Överenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd mellan parterna och de nya grundläggande omställnings- och kompetensstöden och det nya omställningsstudiestödet som riksdagen med bred majoritet fattade beslut om i veckan innebär historiska förstärkningar av det livslånga lärandet. Yrkesverksamma får rätt till studie- och karriärvägledning och helt nya förutsättningar att bekosta studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Men vi instämmer med Sveriges lärosäten att högskolan måste få nya resurser till livslångt lärande för att säkerställa att reformerna får full effekt.
Därför föreslår vi att regeringen omgående:
1. Reformerar högskolans resurstilldelningssystem
Det nuvarande resurstilldelningssystemet som snart är tre decennier gammalt ger universitet och högskolor alltför svaga incitament att möta yrkesverksammas behov av utbildning.
Regeringen bör snarast tillsätta en ny offentlig utredning med uppdrag att reformera högskolans resurstilldelningssystem, med målsättningen att ett nytt system ska kunna tas i bruk när omställningsstudiestödet är fullt utbyggt 2026. En central del i utredningens uppdrag ska vara att skapa varaktiga och långsiktigt stabila förutsättningar för livslångt lärande och ett tillgängligt, relevant, flexibelt, digitaliserat och uppdaterat utbud för yrkesverksamma som utgår från näringslivets och den övriga arbetsmarknadens behov.
2. Inför bestående öronmärkta resurser för utbildningar riktade till yrkesverksamma – utöver takbeloppet
Även innan ett reformerat resurstilldelningssystem tagits i bruk behöver lärosätenas incitament att erbjuda utbildningar till yrkesverksamma förbättras. Det bör därför, fram till att ett nytt resurstilldelningssystem träder i kraft, införas permanenta öronmärkta resurser för ändamålet med en ersättningsmodell som kompenserar för den lägre prestationsgrad som är förknippad med mer flexibelt tillgängliga utbildningar. Resurserna bör ges utöver befintligt takbelopp.
3. Inför permanenta särskilda sökbara resurser för utveckling av vidareutbildning, jämte den ordinarie resurstilldelningen
Det höga kapacitetsutnyttjandet i högskolan och bristerna i resurstilldelningssystemet innebär att möjligheterna att sätta av resurser till mer genomgripande utveckling av vidareutbildningar för yrkesverksamma är begränsade. Med permanenta sökbara resurser vid sidan av den ordinarie resurstilldelningen, i syfte att utveckla och testa utbildningar för yrkesverksamma, kan högskolans förnyelse skyndas på.
Svenska lärosäten har redan idag enligt högskolelagen i uppdrag att främja livslångt lärande och att svara upp mot utbildningsbehoven på en föränderlig arbetsmarknad. Men om uppdraget inte åtföljs av nya, permanenta anslag har lärosätena svårt att uppfylla uppdraget. Det riskerar att leda till ett alltför begränsat utbud av kurser för livslångt lärande och därmed till att omställningsstudiestödet inte får full effekt.
Regeringen har beskrivit reformerna som nu införs som historiska och som den största frihets- och trygghetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Vi instämmer. Genom parternas överenskommelse och de statliga reformerna får Sverige ett av världens bästa omställningssystem för yrkesverksamma. Ett system som ger konkreta förutsättningar för individer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden, och som samtidigt kan ge ett betydande tillskott av den kompetens som krävs för att framgångsrikt möta de stora utmaningar med konkurrenskraft och klimatomställning som vi som samhälle tillsammans står inför.
För att den fulla potentialen ska förverkligas måste nu regering och riksdag ta nästa steg. Ge högskolan rätt förutsättningar att möta upp med ett utbildningsutbud som är mer tillgängligt och relevant för yrkesverksamma och bättre anpassat till näringslivets och arbetsmarknadens behov.
Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp
Mia Bernhardsen, Avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv