EU-direktiv om minimilöner är helt oacceptabelt

Publicerat 2020-09-15

PTK, LO och Svenskt Näringsliv ger replik på Ursula von der Leyens debattartikel om minimilöner i Dagens Nyheter. EU-kommissionens ordförande lovar att Sverige inte kommer att tvingas införa minimilöner, men ger inga besked om hur löftet ska infrias i praktiken. Parterna argumenterar för att direktiv, oavsett utformning, riskerar att allvarligt störa vårt självreglerande kollektivavtalssystem.

På onsdag ger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första State of the Union-tal i Europaparlamentet. Redan på måndagen försäkrar von der Leyen på DN Debatt de svenska arbetsmarknadsparterna att ”kommissionen aldrig kommer att begära att Sverige ska införa en lagstadgad minimilön”.

Det utgår vi från att kommissionen inte kommer att begära, men det är långt ifrån ett lugnande besked.

Som företrädare för fack och arbetsgivarorganisationer i privat sektor är vi nämligen djupt bekymrade över kommissionens planer på att alls lägga fram ett förslag om europeiska minimilöner.

Ett direktiv, ett instrument som är juridiskt bindande för EU:s medlemsstater, är helt oacceptabelt. Och vår ståndpunkt är inte unik för Sverige utan delas av arbetsgivare, fackförbund och regeringar i hela Skandinavien.

Våra arbetsmarknadsmodeller bygger på att parterna, fack och arbetsgivare, sluter kollektivavtal om viktiga frågor som löner, arbetstid och andra villkor. I Sverige har denna modell under årtionden bidragit till vår framgångsrika ekonomi och vår starka välfärd. Det innebär att staten inte lägger sig i lönebildningen. Statlig inblandning leder till en mindre flexibel och en mindre branschanpassad lönesättning, med större kostnader för arbetsgivarna och sämre förhandlingsstyrka för löntagarna.

Vår arbetsmarknadsmodell är djupt integrerad med andra delar av samhället. Sociala trygghetssystem och vår välfärd är sammanflätade med partsmodellen. Därför är frågan om lagstadgade minimilöner mycket större och viktigare än den kan framstå vid en första anblick – det är en fråga som i grunden rör vår nationella särart och vårt självbestämmande. En social välfärdsmodell är en del av partssystemets DNA.

Kommissionen saknar rättslig behörighet att lägga fram ett direktivförslag om minimilöner. EU-fördraget (artikel 153.5) slår fast att EU:s lagstiftningskompetens inte omfattar ”löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout”. Dessutom strider ett förslag om bindande lönelagstiftning mot EU:s närhetsprincip, att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Det ska också framhållas att vi i samband med förhandlingarna om Sveriges medlemskap uppfattade ett löfte om att EU inte ska ge sig in på lönebildningens område.

Ursula von der Leyen skriver att ”alla ska ha tillgång till minimilöner antingen genom kollektivavtal eller genom lagstadgade och regelbundet uppdaterade minimilöner” och att ”minimilönerna ska vara tillräckliga och garantera en rimlig levnadsstandard”. Innebörden är att det är EU:s regelverk och ytterst EU-domstolen som ska bestämma över lönebildningen, också i Sverige.

Förslagen ingriper i själva kärnan i vår lönebildningsmodell – att det är parternas ansvar att reglera i kollektivavtalsförhandlingar. Det går inte att reglera frågan med det innehåll som kommissionen aviserar, att göra det ”vattentätt” och samtidigt hävda att man har full respekt för vår självregleringsmodell där fack och arbetsgivare bär ansvaret för lönebildningen.

Till detta riskerar von der Leyens förslag att skapa en parallell arbetsmarknadsreglering som riskerar att underminera självregleringsmodellen. Ett direktiv skulle, oavsett utformning, allvarligt störa vårt självreglerande kollektivavtalssystem.

Ett direktiv om europeiska minimilöner vore en fördragsstridig och oacceptabel inskränkning av medlemsländernas självbestämmande, i en grundläggande fråga med vittgående konsekvenser för vår samhällsmodell, inte bara på arbetsmarknadsområdet.

Vi förväntar oss att kommissionen, som fördragets väktare, hedrar fördraget, i enlighet med EU:s motto ”United in diversity”. Om kommissionen i stället reglerar löner genom lagstiftning riskeras de politiska premisser på vilka Sverige gick med i EU att urholkas. Det skulle riskera att undergräva förtroendet för EU i vårt land och underblåsa de EU-kritiska röster som varit på uppgång under senare år.

Möjligen hoppas kommissionen att en offensiv reformagenda ska öka det folkliga stödet för EU och stärka banden mellan medlemsländerna. Som EU-vänner och förespråkare för ett välfungerande och starkt EU välkomnar vi så klart att kommissionen arbetar för att öka det demokratiska stödet för EU. Däremot ser vi med oro på de allvarliga konsekvenser kommissionens planer på att EU ska ge sig in på lönebildningsområdet skulle få för de väl fungerande skandinaviska samhällsmodellerna och för EU-opinionen i våra länder.

Vi parter som ingår i Arbetsmarknadens EU-råd har ett tydligt budskap till kommissionen: Rör inte vår svenska kollektivavtalsmodell. Vi vill också gemensamt bjuda in företrädare för regeringen och oppositionen, för att skapa en nationell samling mot ett minimilönedirektiv. Vi måste stå enade inför kommissionen: Parternas autonomi och avtalsfrihet är en så principiellt viktig fråga för vårt land att vi kommer försvara den med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.

Det svenska EU-medlemskapet är viktigt för såväl företag som arbetstagare och måste behandlas med stor försiktighet. Kommissionen bör noga begrunda riskerna med att lägga fram förslag som saknar EU-rättslig grund.

Martin Linder, ordförande PTK
Susanna Gideonsson, ordförande LO
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv

Emilia Emtell

Kommunikationschef / pressansvarig

08-440 85 26

073-745 36 03