Arbetsmarknadens EU-råd skickar brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

Publicerat 2020-12-15

EU-kommissionen har presenterat ett direktivförslag om tillräckliga minimilöner i Europeiska Unionen. Frågan är mycket större och viktigare än den kan framstå vid en första anblick – det är en fråga som i grunden rör vår nationella särart och vårt självbestämmande. PTK har, inom samarbetet i Arbetsmarknadens EU-råd, gjort en rättslig analys av förslaget med slutsatsen att förslaget – om det blir verklighet – skulle få mycket omfattande och allvarliga konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen. En modell som skapat en av EU:s mest välfungerande arbetsmarknader. Hög reallöneutveckling, hög produktivitet och lönsamhet, få konfliktdagar och utan politisk inblandning. Där arbetsmarknadens parter genom en hög organisationsgrad kommer fram till bästa möjliga.

Som ett led i ett intensivt påverkansarbete har Arbetsmarknadens EU-råd (LO, PTK och Svenskt Näringsliv) den 14 december, skickat ytterligare ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om våra farhågor och med vår rättsliga analys av förslaget. EU-rådet har också skrivit till EU-ländernas ambassader, de permanenta representationerna vid Europeiska unionen och ledamöterna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och utskottet för rättsliga frågor (JURI) i Europaparlamentet.

Våra farhågor - brevets mest centrala innehåll

  • Förslaget är inte förenligt med EU:s fördrag.
  • Trots löften finns inget undantag för Sverige.
  • Allvarliga konsekvenser för självreglerande kollektivavtalsmodeller och potentiellt stor påverkan även på system med nationellt lagstadgade minimilöner.
  • En ny EU-rättslig arbetsmarknadsmodell.

Här kan du läsa brevet till EU-kommissionens ordförande.

Här kan du läsa de rättsliga bedömningarna i sin helhet på engelska.

Här kan du läsa de rättsliga bedömningarna i sin helhet på svenska.

Vad är Arbetsmarknadens EU-råd?

Arbetsmarknadens EU-råd bildades 2018. Syftet är att på ett långsiktigt sätt tillvarata de gemensamma intressen som parterna på den privata arbetsmarknaden har i arbetsmarknadsfrågor ur ett EU-perspektiv. Det är LO, PTK och Svenskt Näringsliv som utgör medlemmar i arbetsmarknadens EU-råd.

EU-medlemskapet har generellt sett haft positiva effekter för företag och arbetstagare. Samtidigt kan dock konstateras att den svenska kollektivavtalsmodellen kommit att utsättas för allt större påfrestningar.

Samarbetet har sin utgångspunkt i gemensamma intressen och en samsyn kring självregleringens roll och betydelse, särskilt att:

  • Kollektivavtal bidrar till att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för utvecklingen av Sveriges ekonomi, företagens konkurrenskraft och arbetstagarnas villkor.
  • Den kollektiva självregleringen vilar på en omfattande autonomi och avtalsfrihet för arbetsmarknadens parter och förutsätter hög organisationsgrad och hög täckningsgrad för kollektivavtalen. Balanserade styrkeförhållanden mellan parterna är nödvändigt.
  • Kollektivavtalen måste ha stark förmåga att åstadkomma konkurrensneutralitet och reglera anställningsvillkor. Det förutsätter att parterna gemensamt hävdar, och utvecklar, sitt ansvar för regleringen av förhållandena på arbetsmarknaden.
  • Den statliga inblandningen i regleringen av arbetsmarknaden måste vara begränsad, både på nationell och europeisk nivå, och förutsätter att parterna agerar långsiktig och balanserat med ömsesidig insikt om och respekt för intressemotsättningarna parterna emellan.

Emilia Emtell

Kommunikationschef / pressansvarig

08-440 85 26

073-745 36 03