Kurs om hållbarhet stärkte styrelseledamöter

Publicerat 2018-06-07

Bolagsstyrelsens ledamöter har en unik möjlighet att styra bolaget i en mer hållbar riktning, både när det gäller miljöpåverkan och socialt ansvarstagande. Att det finns ett stort engagemang för frågorna märktes vid PTK:s utbildning i Nacka.
Under PTK:s utbildning visade det sig att en majoritet av deltagarna saknar klimatstrategi i sina företag.
Under PTK:s utbildning visade det sig att en majoritet av deltagarna saknar klimatstrategi i sina företag. | Foto: Juliana Wiklund

Ett trettiotal styrelseledamöter från bland annat Electrolux, Forsmarks kärnkraftverk, Scania och Skanska fanns representerade vid PTK:s tvådagarsutbildning om hållbar utveckling som hölls på Skepparholmen i Nacka utanför Stockholm.

Konsulter från företagen Ekotrading och Esam höll i taktpinnen under utbildningens andra dag.

– Vi lever i ett förbrukningssamhälle där vi köper prylar billigt, förbrukar och sedan slänger dem. Vi behöver gå tillbaka till våra rötter, återanvända och laga saker. Det blir allt mer populärt och kallas cirkulär ekonomi, sa Jan Ihre från Ekotrading.

Hållbarhetsarbete som framgångsfaktor

Det finns hoppfulla exempel, påpekade Jan Ihre: Mellan 1990 och 2016 minskade utsläppen av växthusgaser i EU med 23 procent samtidigt som ekonomin växte med 53 procent. Studier av forskare som George Serafeims och Robert Eccles visar också att företag som tar större ansvar för miljö och social hållbarhet är mer lönsamma än företag som tar mindre ansvar. Det gäller särskilt företag som använder stora naturresurser, som riktar sig till konsumentmarknaden och som konkurrerar om varumärken och arbetskraft.

– Banker och fondkommissionärer tittar mycket på företagens hållbarhetsstrategi. Har de inte en sådan strategi ses det som en risk, sa Jan Ihre.

En handuppräckning visade att majoriteten av deltagarna saknade klimatstrategi i sina företag. Ytterligare en handuppräckning visade att majoriteten inte ens pratar om klimatfrågor i styrelsen.

– Mitt råd är att skaffa en klimatstrategi och ha koll på vad den står för. Om ni inte har det nu så är det en av de viktigaste frågorna ni kan ta upp i styrelsen, sa Jan Ihre, och tillade att det är varumärkesbyggande:

– Man blir en mer attraktiv arbetsgivare med ett aktivt klimatarbete. Det ger konkurrensfördelar.

Effekterna av miljöförstöring och global uppvärmning kan också påverka företags verksamhet rent konkret. Maria Blechingberg från Esam tog som exempel ett bolag som hade en underleverantör i Thailand. Verksamheten skapade sättningar i marken på grund av att grundvattennivån förändrades, vilket gjorde att den lokala fabriken översvämmades.

– Det var en kritisk komponent som tillverkades där, och det blev problem med leveransen, sa Maria Blechingberg.

Svårt kontrollera sociala villkor

Hållbarhetsbegreppet omfattar också socialt ansvarstagande. Marianne Strindin, även hon från Esam, presenterade flera exempel på hur företag kan påverkas av sociala faktorer. Hon lyfte bland annat avslöjandet om skogsindustrikoncernen Stora Enso som kom 2014, då det visade sig att en av bolagets underleverantörer i Pakistan använde sig av barnarbete. Avslöjandet slutade med att Stora Ensos dåvarande VD avgick.

– I Sverige har vi en sträng lagstiftning som förbjuder barnarbete. Men alla bolag som har leverantörer i högriskländer behöver ha en policy om detta, sa Marianne Strindin.

Maria Blechingberg förklarade att det som ger bäst resultat är när bolag har dialog med sina underleverantörer:

– Inte minst om man kan skapa nätverk mellan olika företag.

En deltagare undrade vem man egentligen kan lita på bland underleverantörerna. De säger själva att man kan lita på dem – men hur vet man att det stämmer?

– Det kan du inte veta. Men det finns evidens att utgå från. De som vill vara helt säkra har inte sin produktion i högriskländer, utan i andra länder, sa Maria Blechingberg.

Under gruppdiskussionerna funderade deltagarna bland annat på hur de skulle kunna säkerställa rimliga arbetsvillkor i högriskländer. En deltagare reflekterade över kulturskillnader mellan länder som Sverige och Indien. När arbetsvillkor diskuteras är det möjligt att man i Indien enbart räknar med akademiker och inte de med mindre kvalificerade jobb, menade deltagaren. En annan påpekade att alla företag köper in telefoner och IT-varor, även rena tjänsteföretag. Redan där måste krav ställas på leverantörerna, tyckte deltagaren.

”Ta ett steg i taget”

Mot slutet av dagen fick kursdeltagarna tänka igenom sitt nästa steg i rollen som bolagsstyrelseledamot. Svaren knappade de in i en mentometer-app så att de allt eftersom dök upp på skärmen längst fram i rummet. ”Boka möte med VD för att diskutera hållbarhetsfrågor”, löd ett svar. ”Föreslå att vi gör en hållbarhetsrapport” ett annat. ”Läsa in mig i aktuella och kommande upphandlingar i vilka krav våra kunder ställer på hållbarhet. Därmed kopplas detta till ekonomin och styrelsen” var ytterligare ett svar.

– Lägg ribban lagom och ta ett steg i taget, påminde Jan Ihre.

EMMELI NILSSON

Här hittar du fler utbildningar för arbetstagarrepresentanter i bolagstyrelser.