Allt är plötsligt globalt. Nya regler gäller. Vi kan ha mössa på oss inomhus, arbete med att skriva dagbok och det vi klädde oss igår funkar inte att ha på sig imorgon. I alla fall om vi ska lyssna på vissa experter. Vi sjunger med till en sorglös pojke i flottaruniform från Göteborg. PTK förändras också. I ny kostym är kartellen redo för sin livsuppgift att slå vakt om tjänstemännens intressen. Efter 12 års envetet arbete och förhandlande nås ett nytt pensionsavtal med sikte på framtiden. Medan vi äter närodlat och ekologiskt planerar Thailandssemester via bredband och funderar över klimathotet. Står PTK med uppkavlade armar och gnuggar geniknölarna för att ta hand om oss före, under och efter jobbet.
Interna strider lägger grund för ny organisation
Det är otroligt så fort tiden går. PTK är redan 40 år. En organisation som ständigt förändrats och utvecklats. Förhoppningsvis fortsätter arbetet i den andan.
Bilden av PTK under 00-talet upplevdes som otydlig. Medlemsförbunden bråkade sinsemellan, pensionsförhandlingar som pågått i åtskilliga år, duktiga på bolagsstyrelseutbildning, försäkringsfrågor och arbetsmiljö.
Styrelsen tog under denna period tag i den svåra frågan om PTK:s roll. Vi bestämde vilka frågor som skulle vara PTK:s, organisationen anpassades därefter. Arbetsmiljö, Omställningsavtal, Pensioner och Försäkringar, inflytandefrågor det var vad PTK skulle ägna sig åt. Inget lätt förändringsarbete men organisationen blev anpassad till den verklighet vi levde i.
Efter 12 års förhandlade träffade PTK och Svenskt Näringsliv ett nytt pensionsavtal 2007. Som i alla avtal finns det plus och minus, men jag är övertygad om det avtal vi har i dag är långsiktigt bra för medlemmarna. Vi pratade inte om dagens pensionärer utan framför allt om dem som skulle bli pensionärer om 30-40 år. Förhandlingarna svängde och uppfattningar ändrades hos såväl motparter som internt inom PTK-familjen. Beslut skulle förankras inom alla medlemsförbund. Utan hjälp av förhandlingschefsgruppens envisa arbete hade vi aldrig lyckats. Ett stort genombrott för PTK.
PTK var en ganska spretig organisation präglat av ständiga stridigheter mellan medlemsförbunden. Främst handlade striderna om gränsdragningsproblem. De inblandade förbunden var SIF, HTF och Ledarna. De hände också att andra medlemsförbund deltog på ett eller annat sätt, men striderna var som hetast mellan de tre största förbunden. Antagligen skulle man kunna skriva en hel bok om detta. Jag minns särskilt bråken mellan Ledarna och HTF. Ingen ville ge sig. Det var två mycket envisa herrar i form av Björn Bergman och Holger Eriksson som jag skulle medla mellan. Ett möte har etsat sig fast i mitt minne mer än andra. Jag var med förbundsstyrelsen på Gotland. Bråken var på toppnivå så Holger och Björn fick komma dit. Det mötet skulle jag haft inspelat. Vi blev inte överens innan Björn och Holger reste tillbaka till Stockholm. Vad jag tänkte vi det tillfället, ja det skall jag inte skriva om.
2007 tog vi på allvar tag i frågan ett nytt LAS. Arbetsgivarna och de fackliga organisationerna att olika uppfattningar om hur regelverket användes. Självklart ville vi pröva möjligheten till ett gemensamt avtal med LO. Det blev långa interna diskussioner, också med LO-förbunden samt förutsättningslösa samtal med arbetsgivarna. Det var ett mycket givande och grundläggande arbete. Till slut var LO och PTK överens. VI var relativt i linje också med arbetsgivarnas krav. Tyvärr sprack allt 2008. Min tolkning är att fraktioner inom Svenskt Näringsliv i slutskedet drev en hård linje med krav på kraftiga förändringar inom LAS.
Trist avslutning på något som kunde blivit bra för alla. Kanske kan delar av det grundläggande arbetet som kan ge ett nytt avtal framöver.
Mari-Ann Krantz, före detta PTK-ordförande
