Samtliga partier uttrycker att de värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och stödjer arbetsmarknadens parters rätt att förhandla lösningar för svensk arbetsmarknad. Det är positiva besked från politiken och en viktig signal till parterna inför kommande mandatperiod. PTK ser fram emot en god dialog under mandatperioden kring de EU-förslag som i Sverige hanteras av parterna genom förhandlingar och kollektivavtal.
För att EU ska kunna möte de stora utmaningar som ligger framför oss måste arbetsmarknadens parter få utrymme att vara med och hantera dessa utmaningar. Därför är den sociala dialogen mellan fack och arbetsgivare viktig. Det är positivt att de flesta – men inte alla – partier ser behovet av att även stötta den sociala dialogen i EU-länder med andra förutsättningar för dialog mellan fack och arbetsgivare. I en debattartikel från PTK diskuteras dessa frågor vidare. Här nedan presenteras partiernas svar.
Partiernas svar på PTK:s frågor
Enkäten har skickats till partiernas fyra toppkandidater i Europaparlamentsvalet. Alla partier har svarat, helt eller delvis. I de fall flera kandidater från samma parti har svarat redovisas ett representativt svar. Frågor och svar är uppdelade i fyra områden.
1. Arbetsmarknadens parters möjlighet att förhandla
Det finns stort stöd i Europa för kollektivavtal och social dialog. Under pågående mandatperiod har dock flera EU-direktiv beslutats som inte har tagit höjd för parternas behov av förhandlingsutrymme. Dessa beslut har inte lämnat något utrymme för avvikelser i kollektivavtal genom så kallad semi-dispositivitet, vilket är en utgångspunkt i den svenska modellen.
- Fråga 1: Tycker du att det är viktigt att kommande EU-lagstiftning säkerställer parternas möjlighet att förhandla?
- Fråga 2: Hur avser du arbeta för att bevaka parternas förhandlingsutrymme i kommande lagstiftningsprocesser?
| Parti | ||
|---|---|---|
| Centerpartiet | Ja | Centerpartiets utgångspunkt i all lagstiftning som har bäring på arbetsmarknadernas parter är att värna utrymmet och deras autonomi. Framförallt handlar det om att EU-lagstiftningen inte ska bli för detaljinriktad gällande hur lösningar ska fungera i respektive land. Dessutom har Centerpartiet också under den gångna mandatperioden särskilt jobbat för att värna parternas roll i EU-lagstiftningen genom förhandlingsuppdraget om parlamentets resolution om den sociala dialogen. |
| Kristdemokraterna | Ja | KD värnar den svenska modellen. Vid eventuell EU-lagstiftning kommer vi alltid att bevaka att det är möjligt att göra undantag och reglera arbetsvillkor genom kollektivavtal. Att stärka förutsättningarna för detta är en fråga vi driver. Bland annat kopplat till reglerna om dygnsvila i arbetstidsdirektivet där vi vill se en riktad revidering för att stärka möjligheterna för detta. EU måste förstå att olika länder har olika system och förutsättningar, det går inte att skapa en modell som passar alla. |
| Liberalerna | Ja | Jag kommer fortsätta jobba för att värna den svenska modellen för social dialog och kollektivavtal även nästa mandatperiod. Vi ser gärna att EU inom ramen för den europeiska terminen uppmanar medlemsländerna till reformer som bygger på social dialog och överenskommelser mellan fria parter på arbetsmarknaden. |
| Miljöpartiet | Ja | Jag har under den här mandatperioden stått upp för semi-dispositivitet och avser att göra även i kommande lagstiftningsprocesser nästa mandatperiod. Jag valde till exempel att rösta emot förslaget om minimilöner för att det inte fanns tillräckligt med utrymme för nationella undantag. Jag stöttade även ändringsförslag gällande att länder där täckningsgraden för kollektivavtal är hög, som den är i Sverige, ska kunna undantas från direktivet om arbetsmarknadens parter så önskar. |
| Moderaterna | Ja | |
| Socialdemokraterna | Ja | Jag kommer att stå upp för den svenska modellen vid varje förhandling och beslut som kan påverka arbetsmarknaden. I Sverige ska löner och villkor på arbetsmarknaden bestämmas av parterna och regleras i kollektivavtal. Det här är en helt fundamental princip som vi socialdemokrater kommer att fortsätta att försvara benhårt. Rent konkret handlar det bl.a. om att även fortsättningsvis driva på för att inkludera möjligheter för parterna i Sverige att avvika från EU-lagstiftning genom kollektivavtal. |
| Sverigedemokraterna | Ja | |
| Vänsterpartiet | Ja | Vänsterpartiet värnar den svenska kollektivavtalsmodellen. Den har tjänat svenska löntagare, företag och Sveriges konkurrenskraft väl. Den svenska modellen behöver försvaras från klåfingriga byråkrater i Bryssel. För att bevaka parternas förhandlingsutrymme i kommande lagstiftningsprocesser, och säkra möjligheten till avvikelser genom kollektivavtal, kommer jag dels att lyssna in parternas synpunkter, dels ta strid för den svenska modellen genom hela lagstiftningsprocessen – såväl i parlamentet som i den politiska debatten. |
2. EU:s lagstiftningsförfarande
EU:s beslutsfattande kan vara svårt att överblicka. De informella trepartssamtalen – trilogen – mellan Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen har i praktiken utvecklats till att bli den avgörande delen av EU:s lagstiftningsprocess. Förhandlingarna sker ofta under hård tidspress och utan transparens. Det kan leda till kompromisser och svårtolkad EU-lagstiftning.
Ett exempel från den pågående mandatperioden är lönetransparensdirektivet. I förlängningen riskerar detta att leda till att makten förskjuts från politikerna till juristerna i EU-domstolen.
- Fråga 3: Avser du arbeta för att öka öppenheten och tydligheten i EU:s lagstiftningsförfarande?
- Fråga 4: På vilket sätt avser du arbeta för att öka öppenheten och tydligheten i EU:s lagstiftningsförfarande?
| Parti | ||
|---|---|---|
| Centerpartiet | Ja | Här behövs det många olika sorters åtgärder och inte bara från politiken. Europaparlamentet behöver kunna göra konsekvensanalyser av sina förslag, som också offentliggörs. Detta eftersom parlamentet ofta gör stora förändringar av ursprungsförslaget, men inte behöver visa vad effekterna av förslagen blir. EU kommissionens arbete med delegerade akter bör också bli mer restriktivt, och sådana ska inte läggas fram så länge det inte rör rent tekniska kriterier eller liknande. Vi ska inte ha ett parallellt system som överordnas politiken, där det inte går att utkräva ansvar. |
| Kristdemokraterna | Ja | En viktig del för att öka öppenheten och tydligheten är att ha respekt för medlemsländernas olikheter. Eventuell lagstiftning på det sociala området bör alltid ha möjlighet till undantag exempelvis utrymme för undantag i kollektivavtal. |
| Liberalerna | Ja | Vi vill stärka ansvarsutkrävandet och öka insynen för medborgarna i de beslut som fattas behöver EU en verklig offentlighetsprincip, där huvudregeln på alla områden är offentlighet, inte sekretess. Framför allt finns mycket kvar att göra för att öka offentligheten i ministerrådets arbete. Hur regeringarna ställer sig till olika lagförslag, och varför, måste vara offentligt. Då kan medborgarna kräva politiskt ansvar av sina politiker och EU-debatten kan stärkas i medlemsländerna. |
| Miljöpartiet | Ja | Jag kommer alltid ta ställning för att EU ska bli mer transparent. Jag vill att offentlighetsprincipen ska bli lag i hela EU och tycker det är viktigt att lagstiftningsarbetet i EU blir mer transparent. Alla möten mellan EU:s politiker och lobbyister, intresseorganisationer och andra som försöker påverka EU:s lagstiftningsarbete ska offentliggöras – såväl i EU-parlamentet som EU- kommissionen och ministerrådet. Civilsamhället och folkrörelsernas möjlighet att delta i lagstiftningsprocessen måste stärkas! Detta kan t.ex. ske genom oberoende observatörer och en garanterad rätt till tillgång till dokument. EU måste förbättra insynen i sin beslutsprocess och sina institutioner, bland annat genom att ståndpunkter ska offentliggöras, och fler av ministerrådets möten bör sändas online. |
| Moderaterna | Ja | |
| Socialdemokraterna | Ja | Öppenhet i de politiska processerna är viktiga för en välfungerande demokrati. När det kommer till kvaliteten på lagstiftningen har vi de senaste åren sett en tendens att lagstiftningen, inte minst på det arbetsmarknadspolitiska området, blivit alltmer komplex och detaljerad. Det riskerar göra det ännu svårare att kombinera med den svenska kollektivavtalsmodellen. För att bättre kunna anpassa reglerna efter olika nationella system kommer jag sträva efter att mer fokus ska ligga på målet, snarare än att exakta medel för att nå dit. |
| Sverigedemokraterna | Ja | |
| Vänsterpartiet | Ja | Vänsterpartiet har länge kritiserat bristen på transparens, ansvarutkrävande och tydlighet i EU:s lagstiftningsförfarande. Vi vill öka öppenheten och möjligheten till ansvarutkrävande inom hela EU-systemet. Jag kommer att arbeta för detta inom ramen för den Förenade Vänstern (GUE/NGL-gruppen) som delar Vänsterpartiets uppfattning och försvarar öppenhetsprinciper. Tillsammans med likasinnade kan vi bilda allianser och skapa parlamentariska majoriteter i syfte att öka öppenheten och tydligheten i EU:s lagstiftningsförfarande. |
3. Risker och möjligheter med ökat EU-inflytande över sociala frågor
Europaparlamentet krävde hösten 2023 omfattande fördragsändringar, bland annat bland annat att pelaren för sociala rättigheter ska fördragsfästas. En sådan förändring skulle ge EU ett större inflytande över sociala frågor och arbetsmarknadspolitik. Vid mötet i La Hulpe 14-16 april om framtidens sociala agenda bekräftade medlemsländerna sitt engagemang för ett socialt Europa. Sverige och Österrike var ensamma om att inte underteckna deklarationen från mötet.
- Fråga 5: Anser du att EU:s inflytande över sociala frågor bör öka?
- Fråga 6: Vilka risker och möjligheter ser du med ett utökat socialt Europa?
| Parti | ||
|---|---|---|
| Centerpartiet | Nej | Att Sverige inte kommer kunna besluta om politik som passar våra förutsättningar bäst, utan måste hålla oss inom ett system som är utformat för andra typer av samhällen. |
| Kristdemokraterna | Nej | KD är starkt kritiska till den s.k. sociala pelaren och lagstiftning på det sociala området. Det är Sverige som ska bestämma över svensk välfärd, arbetsmarknad och socialpolitik. Inte EU. Subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, ska värnas. Det finns inte en mall som passar alla när det kommer till sociala frågor utan det måste tas nära människan. Gemensamma EU-modeller för sociala frågor riskerar att slå fel då det råder olika förutsättningar i olika länder. Exempelvis Sverige som har en från de flesta europeiska länder avvikande arbetsmarknadsmodell. Ett verkligt socialt Europa respekterar medlemsländernas olikheter. |
| Liberalerna | Ja | Liberalerna ser positivt på att EU:s sociala pelare, som slår fast ett antal minimirättigheter, ska fungera som en påtryckningsmekanism som får medlemsländerna att genomföra nödvändiga välfärds- och arbetsmarknadsreformer. Samtidigt som vi ställer oss bakom att det finns ett antal sociala minimirättigheter så får inte den sociala pelaren tas till intäkt för att införa lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som skadar den svenska partsmodellen. |
| Miljöpartiet | Nej | Jag tycker generellt att det är positivt att EU arbetar för att säkra trygga miniminivåer för alla som bor i EU. Rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och social integration är viktiga frågor som EU-medborgare har rätt att ta del av. Jag anser även att ett tryggt och rättvisst Europa bidrar till större stabilitet i hela EU och därmed även Sverige. Social rättvisa är också en viktig del i den nödvändiga omställningen för att rädda klimatet. För min del är det av yttersta vikt att alla EU:s initiativ över sociala frågor ökar den sociala tryggheten och inte innebär en urholkning av fungerande nationella system. |
| Moderaterna | Nej | |
| Socialdemokraterna | Nej | Vi vill se ett progressivt, socialt och hållbart Europa som sätter människor först. Det europeiska samarbetet är centralt för svenska företag och svenska jobb, men vi måste se till att Europas utveckling bejakar den så framgångsrika svenska modellen och inte kringskär möjligheterna för arbetsmarknaders parter att göra upp om villkoren på arbetsmarknaden. I grunden är EU-samarbetet obalanserat, till marknadens fördel. Det är därför rimligt att om EUs fördrag revideras slå fast att fackliga fri- och rättigheter inte är underordnade EUs ekonomiska friheter. Det bör ske genom ett så kallat socialt protokoll, inte den sociala pelaren. För mig är det också särskilt viktigt att EU tar kampen mot skurkföretag och kriminalitet på allvar. Det behövs kraftfulla insatser på både svensk och europeisk nivå om vi ska kunna rensa upp i den röta som spridit sig långt in på många svenska arbetsplatser. |
| Sverigedemokraterna | Nej | |
| Vänsterpartiet | Nej | Vänsterpartiet står bakom den sociala pelarens principer, men anser att beslut om arbetsmarknads- och socialpolitik inte ska flyttas över till EU. På de områden EU redan har makt (tex upphandlingsdirektivet) arbetar Vänsterpartiet för att stärka fackens roll och förbättra arbetsvillkoren. Vänsterpartiet ser gärna ett utökat socialt Europa där löntagarnas rättigheter stärks och vanligt folk får det bättre, men det bör ske med hänsyn till medlemsstaternas modeller för arbetsmarknads- och socialpolitik. |
4. Social dialog och starka parter
Stödet för social dialog är starkt i Europa. Det finns en vilja att låta arbetsmarknadens parter i medlemsländerna nå lösningar som är anpassade till den egna arbetsmarknaden. Sverige har starka parter med lång erfarenhet av att reglera arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Men många medlemsländer saknar välfungerande strukturer för fack- och arbetsgivarorganisationer.
Inom nuvarande EU-budget finns möjlighet för EU att stötta medlemsländernas att bygga upp strukturer som gör det möjligt för fack- och arbetsgivarorganisationer att växa och få inflytande.
- Fråga 7: Anser du att det är en styrka för ett land att ha starka parter – fack och arbetsgivare – som reglerar arbetsmarknaden?
- Fråga 8: Hur anser du att arbetsmarknaden ska regleras?
- Fråga 9: Anser du att EU bör stötta medlemsländerna att skapa välfungerande strukturer för arbetsmarknadens parter i länder där den sociala dialogen är svag?
| Parti | Fråga 7 | Fråga 8 | Fråga 9 |
|---|---|---|---|
| Centerpartiet | Ja | Både lagstiftning och kollektivavtal | Ja |
| Kristdemokraterna | Ja | Arbetsmarknadspolitik och arbetsrätt ska vara nationell kompetens. Detta är alltså upp till varje land. I Sverige har vi den svenska modellen där kollektivavtal verkar tillsammans med lagstiftningen, det fungerar väl. | Ja |
| Liberalerna | Ja | Både lagstiftning och kollektivavtal | Ja |
| Miljöpartiet | Ja | Både lagstiftning och kollektivavtal | Ja |
| Moderaterna | Ej besvarat | Ej besvarat | Ej besvarat |
| Socialdemokraterna | Ja | Huvudingången för oss socialdemokrater är att svensk arbetsmarknad bäst regleras av självständiga parter i kollektivavtal. Sen har det offentliga också en roll att spela. Det görs i Sverige och i begränsad form också i EU, till exempel vad gäller arbetsmiljöfrågor. | Ja |
| Sverigedemokraterna | Ja | Det ska bestämmas på nationell nivå, inte av EU. Sverigedemokraterna värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och vi motsätter oss alla försök från EU att underminera den. Det innebär att Sverige inte får lämna ifrån sig makten över arbetsmarknadspolitiken. Endast så kan fackliga rättigheter stärkas eller åtminstone bevaras. | Nej |
| Vänsterpartiet | Ja | Både lagstiftning och kollektivavtal | Ja |
