Genom att verka för partsgemensamma ställningstaganden vill parterna värna kollektivavtalets ställning och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Bakgrunden är den ökade omfattningen av lagstiftning och andra initiativ från EU som påverkar arbetsmarknadsområdet. Det har medfört att avtalsfriheten har begränsats. Rådet ska därför kunna vidta åtgärder när ny lagstiftning ska införas men också förhindra reglering som hotar den svenska modellen.
EU-medlemskapet har i huvudsak varit positivt för en majoritet av svenska företag och arbetstagare. Men en mer kontinentaleuropeisk modell med ett större politiskt inflytande över arbetsmarknadsfrågorna har starka förespråkare inom EU. Det innebär att den svenska kollektivavtalsmodellen utsätts för allt fler påfrestningar. Utmaningarna är många. Detta måste vi som parter förhålla oss till.
När regler som berör arbetsmarknaden sätts gemensamt inom EU måste dessa kunna förenas med den svenska arbetsmarknadsmodellen med självreglering. Kan vi som parter, inom ramen för Arbetsmarknadens EU-råd, komma till gemensamma ställningstaganden ökar möjligheterna att påverka såväl den svenska regeringen som EU:s olika instanser i deras ställningstaganden.
Arbetsmarknadens EU-råd arbetar för:
- Att när initiativ i arbetsmarknadsfrågor uppstår på EU-nivå, sträva efter att komma fram till gemensamma ställningstaganden och agera i enlighet med dessa inom sina respektive organisationer på nationell och europeisk nivå.
- Att när beslut har fattats på EU-nivå om direktiv och andra regler som rör arbetsmarknadsfrågor, sträva efter gemensamma ställningstaganden och agera i enlighet med dem när det gäller reglernas genomförande i svensk rätt.
