Arbetsmiljö och hälsotjänster

Läs rapporten

Ladda ner som PDF

8 av 10 företag använder arbetsmiljö- och hälsotjänster. Positiva effekter är bättre arbetsmiljö, bättre fysisk och psykisk hälsa samt lägre sjukfrånvaro. Det visar en ny studie som PTK har gjort tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv. Däremot behövs mer samråd innan avtal om företagshälsovård tecknas.

I rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? redovisas resultaten av en undersökning om hur företag använder företagshälsovård och andra expertresurser inom arbetsmiljö och rehabilitering. På uppdrag av PTK, Svenskt näringsliv och LO har drygt 1 600 telefonintervjuer genomförts med företagsrepresentanter och fackliga företrädare eller skyddsombud på företag av olika storlek, i olika branscher och på olika platser i landet.

Resultaten visar att majoriteten av företagen, nästan 8 av 10, använder den här typen av tjänster – och att de ser både nytta och positiva effekter med användandet. Hela 86 procent av de svarande säger att de haft nytta av de tjänster som köpts in – de största företagen upplever störst nytta och de små företagen något mindre nytta. De svarande uppger även att effekterna är positiva, och beskriver bland annat bättre arbetsmiljö, bättre fysisk och psykisk hälsa, samt lägre sjukfrånvaro som några viktiga effekter. De upplevda effekterna återfinns i alla branscher, över hela landet och oavsett storlek på företag.

Resultaten visar även att företagen tecknar avtal om arbetsmiljö- och hälsotjänster med flera olika leverantörer, men att företagshälsovården står för merparten av avtalen. Företagsrepresentanter och skyddsombud/fackliga företrädare ger genomgående relativt samstämmiga svar på frågorna i undersökningen.

De företag som köper tjänster i något mindre utsträckning är framförallt små företag, samt företag inom handeln och besöksnäringen. De företag som inte har avtal för den här typen av tjänster uppger som främsta skäl att de inte har behov av tjänsterna eller att de har egna interna resurser.

Drygt hälften av cheferna anger att kostnaderna är för höga i relation till förväntade effekter. De brister som framkommer i undersökningen rör främst frågor kring samråd, där över hälften av såväl chefer som fackliga företrädare säger att de inte haft samråd innan avtal om företagshälsovård tecknats. Svaren i denna del skiljer sig mellan branscherna. Inom handel/hotell/restaurang uppger 26 procent att avtal tecknats efter samråd, jämfört med 46 procent i industrin.

Sammantaget är det glädjande att företagen i så hög utsträckning använder – och upplever nytta av – företagshälsovård och andra expertresurser inom arbetsmiljö och rehabilitering, liksom att svaren från arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare i så hög grad överensstämmer. Samtidigt visar undersökningen att det finns skäl att fortsätta stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet, liksom att få till stånd bättre stöd och verktyg för samråd inför avtal och inköp av arbetsmiljö- och hälsotjänster på arbetsplatserna.

Rapporten släpptes 2017-09-20.