PTK har under lång tid velat förbättra anställningstryggheten
Inom PTK har det länge funnits ett intresse av att på olika sätt stärka tjänstemännens anställningstrygghet. Inte minst har det handlat om möjligheterna till kompetensutveckling för att utvecklas vidare i ett yrkesliv som förändras snabbt eller för att ställa om sin kompetens för ett nytt jobb i samband med neddragningar. Behovet av att kontinuerligt utveckla sina kunskaper ökar. Faktorer som digitalisering, automatisering ställer nya kunskapskrav. Vissa yrken är på väg bort och nya växer fram. Klimatkrisen kräver också förändringar som ställer krav på ny kompetens.
2015 förhandlade PTK med Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal, men något nytt avtal nåddes aldrig. LO begärde förhandling med Svenskt Näringsliv om omställning 2017.
LO, PTK och Svenskt Näringsliv – parterna på den svenska privata arbetsmarknaden – har under flera år arbetat för att få till stånd ett nytt huvudavtal. Ett huvudavtal sätter regler för hur parterna ska förhandla med varandra och utgör grunden för andra kollektivavtal.
Förändrad arbetsrätt en del av Januariavtalet
En del i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna vid regeringsbildningen 2019 handlade om att förändra arbetsrätten. I avtalet slogs det fast att om parterna kommer överens om nya spelregler på arbetsmarknaden, så ska regeringen lägga förslag i linje med överenskommelsen. Partierna var också överens om att tillsätta en statlig utredning med uppgift att föreslå förändrade lagregler. Förslagen skulle genomföras om parterna inte kom fram till ett gemensamt förslag.
Ett helhetsgrepp kring trygghet och rörlighet på arbetsmarknaden
Mot denna bakgrund intensifierade PTK, LO och Svenskt Näringsliv sitt arbete för ett nytt huvudavtal. När PTK begärde förhandling i mars 2019 var en viktig utgångspunkt att anställningstrygghet består av fyra olika delar som är beroende av varandra. Det handlar om anställningsskydd i lag, men också om möjligheter till kompetensutveckling, rätt stöd i omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Starkt lokalt fackligt inflytande och att omställningsstöd ska omfatta visstidsanställda var två andra viktiga ingångsvärden för PTK i förhandlingarna.
I de inledande samtalen under våren 2019 togs ett brett grepp kring trygghet och rörlighet på arbetsmarknaden. Under våren 2020 tillsatte parterna tre utredningar med uppgift att ta fram underlag för de fortsatta förhandlingarna och för att lägga grunden för långsiktigt hållbara förändringar. De tre utredningarna omfattade anställningsskyddsregler, ett förstärkt system för omställning och kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.
Förhandlingarna går i mål hösten 2020
I oktober 2020 avslutades förhandlingarna. PTK och Svenskt Näringsliv valde att ställa sig bakom en överenskommelse, som omfattade alla delar som parterna förhandlat om, men LO röstade nej. I december samma år anslöt sig IF Metall och Kommunal till överenskommelsen. Efter det har fler förbund anslutit och i november 2021 valde LO att ställa sig bakom ett nytt huvudavtal.
Vägen till en överenskommelse var lång. Att parterna i flera frågor har skilda utgångspunkter och att förhandlingarna berörde många områden som påverkar arbetsmarknaden innebar utmaningar. Förhandlingarna försvårades ytterligare av pandemin och avtalsrörelsen under 2020 innebar att en paus togs i förhandlingarna. Inom PTK lade förbunden mycket kraft på att ta fram underlag och att förankra ståndpunkter under förhandlingarna. Framför allt organisationens förhandlingschefsgrupp arbetade intensivt för att hitta lösningar.
Överenskommelsen innebär att även staten tar ansvar för omställning
PTK:s huvudmål var att stärka tjänstemännens ställning på arbetsmarknaden. Något som framför allt bidrar till det är de kraftigt förbättrade möjligheter till utbildning under arbetslivet som överenskommelsen innebär. Möjligheterna blir bättre både för den som är mellan jobb och för den som har jobb men vill utveckla sin kompetens. Det stöd som parterna avsätter för utbildning genom omställningsorganisationerna höjs, men även staten skjuter till resurser. Detta innebär att de allra flesta kan få upp till 80 procent av lönen under studietiden. Totalt beräknas studiestödet kosta staten upp till 8 miljarder per år.
Sedan 1970-talet har parterna genom omställningsorganisationerna årligen gett stöd till uppsagda till ett värde av drygt 2 miljarder. Att staten framöver kommer att ta ansvar innebär ett viktigt bidrag till individens anställningstrygghet och Sveriges konkurrenskraft.
