Frågor och svar om omställning och kompetens

Kompetens- och omställningsstöd finns i både lag och huvudavtal. I frågorna och svaren nedan får du som är ombudsman eller förtroendevald förhandlare i PTK:s medlemsförbund en överblick över regelverket.

Vad innebär omställningsstöd?

PTK har i huvudavtal med olika arbetsgivarorganisationer kommit överens om att omställningsorganisationen ska tillhandahålla stöd som gör att den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller som haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut, lättare ska få nytt arbete.

Vad innebär kompetensstöd?

PTK har i huvudavtal med olika arbetsgivarorganisationer kommit överens om att omställningsorganisationen ska tillhandahålla åtgärder som gör att den som är anställd på ett företag som omfattas av huvudavtalet ska kunna få stöd som stärker den anställdes framtida ställning på arbetsmarknaden.

Vad är det första den som vill söka stöd ska göra?

Det är viktigt att den som vill studera med omställningsstudiestöd först vänder sig till sin omställningsorganisation. I första hand för att få vägledning om vilka olika utbildningsalternativ som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden, men också för att det ökar chansen för individen att få stöd, jämfört med om omställningsorganisationerna ska ta ställning till en redan vald utbildning i efterhand.

CSN ska enligt lag lägga särskild vikt vid yttranden från omställningsorganisationen i sitt beslut.

Dessutom går ansökningsprocessen till CSN fortare om man, när man ansöker om omställningsstudiestöd från den 1 april/1 oktober varje år, redan har ett färdigt yttrande från sin omställningsorganisation. Har man inget yttrande vid ansökan så stoppas processen upp. Omställningsorganisationen ges fyra veckor att yttra sig på när CSN begär in yttranden från dem i efterhand.

Omställningsorganisationer

Vad är en registrerad omställningsorganisation?

Anställda hos arbetsgivare utan kollektivavtal får stöd av den nya, offentliga omställningsorganisationen som inrättats vid Kammarkollegiet.

Arbetsgivare som omfattas av huvudavtal och som finansierar grundläggande omställnings- och kompetensstöd, som motsvarar det offentliga stödet, ska kunna få ersättning för avgiften om det görs genom registrerade omställningsorganisationer.

För att säkerställa att en omställningsorganisation tillhandahåller stöd som väsentligen motsvarar det grundläggande omställnings- och kompetensstöd som den offentliga omställningsorganisationen ger, krävs att omställningsorganisationerna registreras. Ansökan om registrering görs till Kammarkollegiet, som också ansvarar för att administrera ersättningen till arbetsgivare. Ersättningen är upp till 0,15 procent av lönesumman.

Vilka omställningsorganisationer finns för PTK:s huvudavtal?

PTK har tecknat huvudavtal med Svenskt Näringsliv, Arbetsgivaralliansen, Svensk Scenkonst och Fremia.

Om man omfattas av huvudavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv vänder man sig till TRR. Här kan du se vilka företag som omfattas av TRR.

Om man omfattas av huvudavtalet mellan PTK och Arbetsgivaralliansen eller PTK och Svensk Scenkonst vänder man sig till TRS man. Här kan du se vilka företag som omfattas av TRS.

Om man omfattas av huvudavtalet mellan PTK och Fremia vänder man sig till Omstella. Omstella är en nybildad omställningsorganisation där stöd ska kunna ges från början av 2023. Information om Omstella kommer att finnas på omstella.se.

Vad ingår?

Vilka stöd ingår i omställningsstödet?

  • Rådgivning, vägledning, köpt utbildning, köpt validering, förstärkt stöd för sjuka med mera.
  • Kompletterande studiestöd.
  • Kortvarigt studiestöd för studier som är kortare än en vecka.
  • Studieersättning för den som fyllt 40 år.

Vad innebär förstärkt stöd?

Förstärkt stöd ges till den som har särskilt behov till följd av sjukdom, men det finns inget krav på att man har sagts upp på grund av sjukdom. Det är alltså inte grunden för uppsägning som är avgörande för om man kan få förstärkt stöd eller inte.

Det förstärkta stödet kan innebära till exempel mer omfattande och intensiv rådgivning samt hjälp med myndighetskontakter. Stödet syftar till att ge den sjuke möjlighet att söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrån den enskildes arbetsförmåga. Stödet innefattar inte rehabiliteringsinsatser.

Vilka stöd ingår i kompetensstödet?

  • Rådgivning, vägledning, köpt utbildning, köpt validering med mera.
  • Kompletterande studiestöd
  • Kortvarigt studiestöd för studier som är kortare än en vecka.

Vem kan få stöd?

Vem kan få omställningsstöd?

Omställningsstöd kan beviljas den vars anställning avslutats på arbetsgivarens initiativ under förutsättning att det inte rör sig om en uppsägning av andra personliga skäl än sjukdom.

Det kan alltså handla dels om att någon sägs upp på grund av arbetsbrist eller sjukdom eller att en överenskommelse om anställningens upphörande mot bakgrund av dessa skäl tecknas, alternativt att en tidsbegränsad anställning löper ut eller att en överenskommelse mellan anställd och arbetsgivare tecknas om att en tidsbegränsad anställning upphör på arbetsgivarens initiativ och på grund av arbetsbrist eller sjukdom.

Om det rör sig om en uppsägning på grund av sjukdom eller en tidsbegränsad anställning som löpt ut krävs också att den sökande med rättslig verkan förklarat att ingen tvist om ogiltighet av uppsägningen eller tillsvidareförklaring av den tidsbegränsade anställningen eller därtill kopplade skadeståndsanspråk kommer att drivas i domstol med anledning av att anställningen upphört.

Vem kan få kompetensstöd?

Anställda som söker stöd i syfte att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden.

Finns det någon åldersgräns för omställnings- och kompetensstöd?

Omställnings- och kompetensstöd ges som längst till och med månaden före då den sökande fyller 65 år.

I det så kallade etableringsvillkoret för kompletterande studiestöd och kortvarigt studiestöd ingår att man ska ha jobbat minst åtta år inom en ramtid om 14 år. Kvalifikationstiden kan börja beräknas tidigast från det år den anställde fyllde 19 år så det medför att de stöden inte går att få förrän som tidigast från det år man fyller 27 år.

Kvalifikationsregler

Vilka kvalifikationsregler gäller för omställnings- och kompetensstöd från TRR?

För att få grundläggande stöd i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd för sjuka från omställningsorganisationen krävs att den sökande har arbetat minst 16 timmar per vecka i minst tolv av de senaste 24 månaderna och att arbete har varit huvudsyssla under kvalifikationstiden. För att få ytterligare stöd, som till exempel köpt utbildning och köpt validering krävs att arbetet som kvalificerar för stöd ska ha skett på ett eller flera företag som är anslutet till TRR eller TSL.

Föräldraledighet, totalförsvarsplikt, sjukskrivning och tid med omställningsstudiestöd är överhoppningsbar tid mellan anställningar.

Observera att ytterligare kvalifikationskrav gäller för kompletterande studiestöd, kortvarigt studiestöd och TRR studieersättning.

Vilka kvalifikationsregler gäller för att få omställnings- och kompetensstöd från TRS?

För att få stöd från TRS krävs att den sökande har varit anställd av ett företag som är anslutet till TRS i minst åtta timmar per vecka. För tidsbegränsat anställda gäller att man ska ha varit anställd i ett företag som är anslutet till TRS i minst 12 av de senaste 36 månaderna.

För den som är tidsbegränsat anställd ska arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden.

Föräldraledighet, totalförsvarsplikt, sjukskrivning och tid med omställningsstudiestöd är överhoppningsbar tid mellan anställningar.

Observera att ytterligare kvalifikationskrav gäller för kompletterande studiestöd, kortvarigt studiestöd och studieersättning.

Vilka kvalifikationsregler gäller för att få omställnings- och kompetensstöd från Omstella?

För att få grundläggande stöd i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd för sjuka från omställningsorganisationen krävs att den sökande har arbetat minst 16 timmar per vecka i minst tolv av de senaste 24 månaderna och att arbete har varit huvudsyssla under kvalifikationstiden. För att få ytterligare stöd, som till exempel köpt utbildning och köpt validering krävs att arbetet som kvalificerar för stöd ska ha skett på ett eller flera företag som är anslutet till godkänd omställningsorganisation.

Föräldraledighet, totalförsvarsplikt, sjukskrivning och tid med omställningsstudiestöd är överhoppningsbar tid mellan anställningar.

Observera att ytterligare kvalifikationskrav gäller för kompletterande studiestöd, kortvarigt studiestöd och studieersättning.

Kompletterande studiestöd

Vad är kompletterande studiestöd?

Den som arbetar på ett företag som omfattas av huvudavtal kan, genom omställningsorganisationen, få ett kompletterande kollektivavtalat studiestöd utöver det offentliga omställningsstudiestödet från CSN. Det kompletterande studiestödet fyller ut det offentliga omställningsstudiestödets bidragsdel upp till 80 procent av tjänstemannens minskade arbetsinkomst upp till ett tak på 5,5 inkomstbasbelopp per år. Om det blir mer förmånligt för individen ges upp till 65 procent av tjänstemannens minskade arbetsinkomst upp till ett tak om 12 inkomstbasbelopp per år.

Vem kan få kompletterande studiestöd?

Den som är anställd, uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut, alternativt tecknat överenskommelse med arbetsgivaren till följd av dessa grunder kan få det kompletterande studiestödet.

En förutsättning för att få det kompletterande studiestödet är att man beviljats omställningsstudiestöd från CSN. Läs mer om det statliga omställningsstudiestödet på CSN:s hemsida.

För att få det huvudavtalade stödet krävs att den sökande uppfyller ett aktualitetsvillkor och ett etableringsvillkor.

Aktualitetsvillkor:

Den sökande behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden, vilket innebär:

  • Ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka i minst tolv månader under en ramtid av 24 månader på ett eller flera företag som omfattas av TRR eller TSL (huvudavtalet med Svenskt Näringsliv) alternativt Omstella. På TRS område (omställningsavtalet med Svenskt Scenkonst och Arbetsgivaralliansen) gäller olika kvalifikationsregler för den som är tillsvidareanställd och för den som är tidsbegränsat anställd. Se ovan fråga om kvalifikationsvillkor och TRS:s hemsida för detaljer.
  • Ha haft arbete som huvudsyssla. (Gäller ej tillsvidareanställda inom TRS område.)

Föräldraledighet, totalförsvarsplikt, sjukskrivning och tid med omställningsstudiestöd är överhoppningsbar tid mellan anställningar.

Etableringsvillkor:

Den sökande behöver vara väl etablerad på arbetsmarknaden, vilket innebär:

  • Ha arbetat minst 16 timmar per vecka i minst åtta år inom en ramtid om 14 år.
  • Ramtiden kan som tidigast börja räknas från det år den sökande fyller 19 år vilket innebär att man som tidigast kan få kompletterande studiestöd det år man fyller 27 år.
  • Arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden.

Tid med föräldrapenning, graviditetspenning, närståendepenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning och smittbärarpenning, samt dagpenning till totalförsvarspliktiga jämställs med arbetad tid i sammanlagt maximalt 24 månader.

Finns det åldersgränser för det kompletterande studiestödet?

Man kan som tidigast börja räkna kvalificeringstid för stödet från det år man fyller 19 år. Alltså kan man som tidigast söka stödet från det år man fyller 27 år, eftersom etableringskravet är att man har arbetat minst åtta år.

Omställningsstudiestödets bidragsdel, och därmed även kompletterande studiestöd, kan beviljas i upp till 44 heltidsveckor till och med det år den studerande fyller 60 år. Från och med det år den studerande fyller 61 år till och med det år den fyller 62 år ges bidrag för högst tio heltidsveckor.

År 2026 flyttas åldersgränserna för omställningsstudiestödets bidragsdel upp med ett år, så att man kan få 44 heltidsveckor med bidrag till och med det år man fyller 61 år och tio heltidsveckor med bidrag till och med det år man fyller 63 år.

Hur länge kan man få kompletterande studiestöd?

Man kan få kompletterande studiestöd för upp till 44 veckors heltidsstudier. Det motsvarar två terminer på heltid. Det är också möjligt att studera på deltid och på så sätt förlänga tiden med omställningsstudiestöd och kompletterande studiestöd.

Tanken är att det framöver ska bli möjligt att återkvalificera sig till ytterligare 22 veckor med omställnings- och kompletterande studiestöd, så att man sammanlagt under ett yrkesliv ska kunna använda stödet i maximalt 66 veckor.

Kortvarigt studiestöd

Vad är kortvarigt studiestöd?

Kortvarigt studiestöd kan beviljas av omställningsorganisationen (TRR, TRS eller Omstella) för studier som är kortare än en heltidvecka om utbildningen bedöms stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden. TRR, TRS och Omstella beviljar och betalar ut stödet som kan uppgå till 70 procent av lönen upp till ett tak på 12 inkomstbasbelopp per år.

Vem kan få kortvarigt studiestöd?

Den som är anställd, uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut, alternativt tecknat överenskommelse med arbetsgivaren till följd av dessa grunder kan få det kortvariga studiestödet.

För att få stödet krävs att den sökande uppfyller aktualitets- och ett etableringsvillkoren.

Aktualitetsvillkor:

  • Ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per veckan i minst tolv månader under en ramtid av 24 månader på ett eller flera företag som omfattas av TRR eller TSL (huvudavtalet med Svenskt Näringsliv) alternativt Omstella. På TRS område (omställningsavtalet med Svenskt Scenkonst och Arbetsgivaralliansen) gäller olika kvalifikationsregler för den som är tillsvidareanställd och för den som är tidsbegränsat anställd. Se trs.se för detaljer.
  • Ha haft arbete som huvudsyssla. (Gäller ej tillsvidareanställda inom TRS område.)

Föräldraledighet, totalförsvarsplikt, sjukskrivning och tid med omställningsstudiestöd är överhoppningsbar tid mellan anställningar.

Etableringsvillkor:

  • Ha arbetat minst 16 timmar per vecka i minst åtta år inom en ramtid om 14 år.
  • Ramtiden kan som tidigast börja räknas från det år den sökande fyller 19 år vilket innebär att man som tidigast kan få kompletterande studiestöd det år man fyller 27 år.
  • Arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden.

Tid med föräldrapenning, graviditetspenning, närståendepenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning och smittbärarpenning, samt dagpenning till totalförsvarspliktiga jämställs med arbetad tid i sammanlagt maximalt 24 månader.

Vilka utbildningar?

Vilka utbildningar kan man få omställningsstudiestöd och kompletterande studiestöd stöd för?

Stödet ges för utbildningar inom Sverige som ger rätt till ordinarie studiemedel om utbildningen stärker den sökandes framtida ställning på arbetsmarknaden. Det ges också för utbildningar i Sverige som en registrerad omställningsorganisation finansierar, samt för validering som sker inom ramen för en utbildning.

Vilka utbildningar kan man inte få omställningsstudiestöd och kompletterande studiestöd för?

Utbildningar som enbart syftar till att möta kompetensbehovet hos en specifik arbetsgivare eller som den sökandes arbetsgivare skäligen borde tillhandahålla för att den sökande ska kunna utföra sina ordinarie arbetsuppgifter ska inte berättiga till omställningsstudiestöd och därmed inte heller till huvudavtalets stöd.

Man kan inte heller få omställningsstudiestöd för en utbildning man redan har genomgått och har slutbetyg, examensbevis eller motsvarande från, såvida inte kunskapsinnehållet i utbildningen väsentligt har förändrats sedan personen gick utbildningen.

Om den sökande vill studera för att byta arbetsområde eller yrke beviljas normalt inte stöd om utbildningen är till ett arbetsområde eller yrke där det råder hård konkurrens om arbetstillfällena.

Man kan inte heller få stöd för utbildningar av hobbykaraktär – utan syftet ska vara att stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden.

Kompetensutveckling och ledighet – fackets roll

Var går gränsen för arbetsgivarens kompetensutvecklingsskyldighet?

Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda kompetensutveckling är oförändrad. Utgångspunkten är att man, utöver förarbeten till omställningsstudiestödslagen och regleringar i huvudavtalet, kan hitta vägledning i domstolspraxis och förarbeten kring lagen om anställningsskydd, i Utvecklingsavtalet, i vissa branschavtal och i arbetsmiljölagstiftningen, och att vad som mer specifikt ska vara arbetsgivarens ansvar får bedömas från fall till fall.

Rent praktiskt är det i första hand den registrerade omställningsorganisationen som gör bedömningen om en utbildning borde tillhandahållas av arbetsgivaren eller om det kan ges omställningsstudiestöd i och med sitt yttrande till CSN. Sedan är det CSN som fattar beslut om omställningsstudiestöd kan beviljas. CSN:s beslut kan i sin tur överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS).

Frågan om vad som faller under arbetsgivarens kompetensutvecklingsskyldighet bör även diskuteras mellan lokala fackliga företrädare och arbetsgivare – och ju tätare dialogen kring kompetensutveckling är lokalt, desto bättre förutsättningar finns för att stärka individen och dennes förutsättningar.

Vilka regler finns för studieledighet?

Utgångspunkten i huvudavtalet är att den som beviljas stöd ska ha möjlighet att vara ledig från sin anställning både vid studier och när det är fråga om validering eller certifiering utan utbildningsinslag. Anställda som har för avsikt att söka kompetensstöd som innebär att de behöver vara lediga ska underrätta arbetsgivaren om detta i så god tid som möjligt.

Utöver det som följer av lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning – studieledighetslagen – gäller enligt huvudavtalet att ledigheten inte får innebära en allvarlig störning av arbetsgivarens verksamhet. I sådant fall har arbetsgivaren möjlighet att skjuta på tjänstledigheten enligt de särskilda reglerna i huvudavtalet.

Vad innebär ”allvarlig störning”?

Ett exempel på allvarlig störning är om det är en situation där verksamheten inte kan fortgå på rimligt sätt. Det kan också röra sig om situationer där arbetsgivaren, trots god planering och framförhållning inte kan hitta vikarie eller annan lösning för att ersätta den som vill vara ledig. Om flera vill vara lediga samtidigt eller om ledigheten innebär större kostnadsökningar, som inte är kopplade till att kostnader för att ersätta den lediga, kan det också anses vara allvarlig störning.

Observera att denna regel endast gäller för ledighet med kortvarigt eller kompletterande studiestöd enligt huvudavtalet. Om den anställde väljer att enbart ta del av det statliga omställningsstudiestödet från CSN gäller studieledighetslagen fullt ut.

Vad kan facket göra om arbetsgivaren missbrukar ”allvarlig störning”?

Lokal arbetstagarorganisation kan kalla till förhandling enligt förhandlingsordningen i det branschavtal som arbetsgivaren omfattas av och ifrågasätta om ledigheten i det enskilda fallet innebär en allvarlig störning för arbetsgivarens verksamhet.

Har den lokala arbetstagarparten någon annan roll vad gäller kompetensstödet?

Utöver att gemensamt med arbetsgivaren diskutera kompetensutveckling och bevaka att arbetsgivaren inte hänvisar till omställningsstudiestöd för sådant som ligger under arbetsgivarens kompetensutvecklingsansvar, så har facket också en möjlighet att tillsammans med arbetsgivaren ansöka om kompetensstöd för en individ.

Övriga stöd i huvudavtalen

Vad är AGE?

Avgångsersättning (AGE) är ett komplement till a-kassan som fyller ut upp till som mest 70 procent av den tidigare lönen.

Vem kan få AGE?

Den som fyllt 40 år och har sagts upp på grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller som haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut och som arbetat på ett företag som omfattas av huvudavtal kan få AGE. Läs mer om AGE hos TRR respektive TRS.

Vad är studieersättning?

Studiersättning är en del av omställningsstödet i huvudavtalet och tar sikte på längre studier, minst en och upp till fyra terminer. Studiersättningen ersätter mellanskillnaden mellan det ordinarie studiemedlets bidrag och lån på grundnivå upp till 70 procent av tidigare lön de första två terminerna och upp till 50 procent termin tre och fyra. Ersättningen beräknas som om individen har sökt och beviljats studiemedel, oavsett om individen tar ut eller har rätt till studiemedel. Taknivån är CSN:s fribelopp.

Studieersättning är ett komplement till CSN:s ordinarie studiemedel, inte till omställningsstudiestödet.

Studieersättning ansöks om hos/beviljas och betalas ut av TRR, TRS eller Omstella.

Vem kan få studieersättning?

Den som fyllt 40 och som är berättigad till omställningsstöd kan få studiersättning. Om den arbetssökande är berättigad till omställningsstudiestöd måste den först ha förbrukat detta.

Kompletterande arbetslöshetsersättning

Vad är kompletterande arbetslöshetsersättning?

Den som sägs upp av personliga skäl som inte är sjukdom är normalt inte berättigad till omställningsstöd, men kan under vissa förutsättningar få kompletterande arbetslöshetsersättning under tvist. Även den som sagts upp på grund av arbetsbrist och driver en ogiltighetstalan mot arbetsgivaren kan få ersättningen om kraven uppfylls.

Detta gäller alltså inte om tvisten enbart rör skadeståndsanspråk för brott mot LAS, utan enbart om det rör sig om en ogiltighetstalan.

Tidigare bestod anställningen under tvisten om en uppsägning ogiltigförklarades. Det gör den inte längre utan anställningen upphör efter uppsägningstiden och därefter kan den uppsagde beviljas arbetslöshetsersättning från a-kassan utan avstängning, om frågan är föremål för facklig förhandling eller domstolstvist.

Den kompletterande arbetslöshetsersättningen täcker mellanskillnaden från taket i a-kassan upp till 80 procent av den tidigare lönen upp till ett tak på 1,4 inkomstbasbelopp per månad.

Vem kan få kompletterande arbetslöshetsersättning?

För att få kompletterande arbetslöshetsersättning krävs:

  • Att företaget omfattas av huvudavtalet.
  • Att den uppsagde har väckt talan om uppsägningens giltighet inom de tidsfrister som gäller.
  • Att den uppsagde är medlem i ett fackförbund som är bundet av huvudavtalet och att organisationen företräder medlemmen som part i tvisten.

Hur länge kan man få ersättningen?

Ersättningen betalas ut från den första arbetslösa dagen efter karensdagen i arbetslöshetsförsäkringen (för närvarande 6 dagar) och som längst i 300 ersättningsdagar.

Kan man få ersättningen om man inte är med i a-kassan?

Ja, ersättningen täcker upp för skillnaden mellan taket a-kassan, upp till som mest 80 procent av den tidigare lönen. För den som inte är medlem i en a-kassa ges ersättningen som om den hade fått a-kassa, vilket alltså innebär att ersättningen från omställningsorganisationen är densamma oavsett om den uppsagde är medlem i en a-kassa eller inte.

Vad händer om den uppsagde får annat jobb under tvistens gång?

Om det nya arbetet innebär högre eller samma lön som tidigare upphör ersättningen. Om det nya arbetet är på deltid beräknas ersättningen på kvarstående arbetslöshetsmått. Om den nya anställningen innebär lägre lön beräknas ersättningen på skillnaden mellan lönen i den tidigare och den nya anställningen.

Vad händer vid vinst i domstol?

Om den uppsagde vinner framgång i domstol ska arbetsgivaren betala ekonomiskt skadestånd i form av utebliven lön under tvistens gång och den uppsagde blir återbetalningsskyldig för a-kassa och kompletterande arbetslöshetsersättning.

Vad händer vid förlust i domstol?

Vid förlust har uppsägningen ansetts giltig och eftersom frågan om uppsägningens giltighet inte längre är föremål för en rättegång eller förhandling så ges inte längre någon kompletterande arbetslöshetsersättning.