PTK-L
PTK-L
PTK-L
PTK-L
I den här skriften hittar du en beskrivning av PTK-L (PTK-Lokalt). Vi går igenom vad PTK-L är, vad som är fördelarna med PTK-L och hur ni går till väga för att bilda PTK-L. Skriften vänder sig både till dig som är fackligt aktiv på arbetsplatsen och dig som är ombudsman eller förhandlare på något av PTK:s medlemsförbund.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Inledning
PTK:s stadgar anger att när det följer av lag eller avtal att tjänstemannaintressena samordnas företagsvis eller förbundens representanter är överens om detta, kan samordningen ske genom den lokala tjänstemannaparten (PTK-L).
I det huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd som ska träffas av PTK och Svenskt Näringsliv i juni 2022 har betydelsen av att tjänstemännen företräds gemensamt gentemot arbetsgivaren särskilt uppmärksammats. Denna skrift är senast uppdaterad i maj 2022 och utgår ifrån vad som kommer att gälla när det nya huvudavtalet börjar tillämpas den 1 oktober 2022.
PTK-förbunden har sedan tidigare samsyn i att det ska upprättas en gemensam turordning för samtliga tjänstemän i händelse av arbetsbrist. Av huvudavtalet framgår att arbetsgivaren då avtalsturlista inte kan träffas ska betrakta samtliga tjänstemän som ett avtalsområde.
Till följd härav förutsätts att förbunden inom PTK i större utsträckning än tidigare uppträder gemensamt i förhandlingar om arbetsbrist och därmed även när det blir fråga om att träffa avtalsturlista.
PTK-L står för PTK lokalt
PTK-L står för PTK lokalt och är en frivillig sammanslutning av de lokala tjänstemannafacken (klubbar, föreningar och fackliga företrädare med förhandlingsmandat). PTK-L bildas av de PTK-förbund som har kollektivavtal på en arbetsplats, med syftet att uppträda gemensamt i förhandlingar med arbetsgivaren.
Konsekvensen av att PTK-förbunden bildar PTK-L och därmed uppträder gemensamt i förhandling med arbetsgivaren är att PTK-L anses vara ”den lokala arbetstagarparten” enligt kollektivavtal och ”den lokala arbetstagarorganisationen” enligt anställningsskyddslagen.
Särskilt om representationen från Saco
Inom privat sektor samverkar Saco-förbund lokalt genom akademikerföreningar där ett av de ingående förbunden är kontaktförbund. Samverkan innebär att samtliga Saco-förbunds medlemmar har rätt till medlemskap i den lokala akademikerföreningen. Samverkan innebär vidare att avtalsbärande förbunds akademikerförening i en kollektiv medbestämmandeförhandling, avseende exempelvis arbetsbrist, företräder medlemmar från andra Saco-förbund oavsett om dessa medlemmars förbund står i kollektivavtalsförhållande med arbetsgivaren eller inte. Konstruktionen innebär alltså att PTK-L som inbegriper en akademikerförening behöver företräda samtliga medlemmar i akademikerföreningen oavsett förbundstillhörighet på samma sätt som akademikerföreningen gör i nuläget. En akademikerförening får anses ha mandat att ingå i PTK-L-samarbete utan att inhämta respektive förbunds samtycke. Om ett PTK-L som inbegriper en akademikerförening ska lyfta en frågeställning till förbundsparterna, sker detta genom akademikerföreningens kontaktförbund.
Därför ska PTK-L bildas
Syftet är att PTK-förbunden som har kollektivavtal på arbetsplatsen ska uppträda som en part i förhållande till arbetsgivaren.
I det huvudavtal som träffats inom ramen för Trygghetsöverenskommelsen framgår följande:
”Svenskt Näringsliv och PTK noterar att samtliga berörda PTK-förbund enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande detta avtal och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara ’den lokala arbetstagarparten’ i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara ’den lokala arbetstagarorganisationen’ enligt anställningsskyddslagen.”
Fördelar med att samverka genom PTK-L
Att tjänstemannaförbunden samverkar genom PTK-L innebär att förbunden uppträder som en part i förhållande till arbetsgivaren och därmed får större förhandlingsstyrka och bättre förutsättningar att tillvarata medlemmarnas intressen. Samverkansformen gör det möjligt för organisationerna att få bättre framförhållning, beredskap och överblick över situationen vid företaget.
I en arbetsbristsituation där alla tjänstemän utgör ett avtalsområde har förbunden genom att samverka bättre möjlighet att ta vara på den flexibilitet som följer av en större turordningskrets, bland annat genom att fler möjligheter att undvika uppsägningar kan tas tillvara, exempelvis genom omplaceringar och hänsyn till pensionsavgångar. Samverkan ger också möjlighet för förbunden att gemensamt möta arbetsgivarens önskemål, och att ta fram egna förslag på lösningar för att ta tillvara samtliga medlemmars intressen.
I det fall det inte finns förutsättningar för de lokala parterna att träffa en överenskommelse om avsteg från turordningen har arbetsgivaren möjlighet att göra undantag från turordningen i enlighet med 3 kap. 9 § i huvudavtalet. För att på bästa sätt kunna bevaka och kontrollera att undantags- och begränsningsregeln tillämpas i enlighet med avtalet behöver de lokala parterna samverka i PTK-L.
Några korta punkter om fördelarna med ett PTK-L:
- En och samma part i förhållande till arbetsgivaren – samma information i samma förhandling.
- En och samma turordningskrets för tjänstemän vid arbetsbrist.
- Bättre förhandlingsstyrka, större möjlighet till inflytande, och lättare att ställa krav på till exempel underlag och information.
- Bevakning av tillämpning av undantagsreglerna i huvudavtalet.
- Bevakning av begränsningsregeln i huvudavtalet.
- Rutiner och arbetsmetod redan på plats i en krävande situation.
- Enklare att dela uppgifter, underlag och information av betydelse för bedömning av lämpliga handlingsalternativ.
Frågor för PTK-L
Utöver fördelarna med att ha bildat PTK-L vid förhandlingar om omorganisation och medföljande arbetsbrist finns det även andra frågor där det kan vara positivt att samverka genom PTK-L. Exempelvis kan förbunden samverka gällande att utse skyddsombud/ arbetsmiljöombud, arbetstagarledamöter till bolagsstyrelse, eller vid val till ett europeiskt företagsråd (EFR), ofta kallat EWC (European Work Council) i företag som har verksamhet i flera länder inom EU/EES.
Genom Utvecklingsavtalets regler finns förutsättningar för ett medbestämmande både i frågor som rör företagets utveckling i stort och i de dagliga och näraliggande frågorna. Inom ramen för PTK-L kan förbunden och arbetsgivaren samverka om exempelvis kompetensutvecklingsbehov utifrån vilken utveckling av företaget arbetsgivaren ser framåt. Dessutom finns möjlighet att samverka med LO-förbund om dessa finns representerade på arbetsplatsen.
Tanken med PTK-L är att det ska användas när en samordning företagsvis gynnar tjänstemannaintressen. Det innebär att individärenden såsom uppsägningar av personliga skäl och avskedanden inte är en fråga för PTK-L. Dessa frågor hanteras av respektive förbund.
PTK-L hanterar typiskt:
- Omorganisationsförhandlingar
- Turordningsförhandlingar
- Att utse arbetstagarrepresentanter till styrelserepresentation
- Att utse ledamöter till Europeiskt företagsråd (EWC)
- Att utse skyddsombud/arbetsmiljöombud
Detta krävs för att bilda PTK-L
Förutsättningar för att bilda PTK-L finns om:
- det finns flera förbund inom PTK som har kollektivavtal med arbetsgivaren,
- förbunden har representation på arbetsplatsen genom lokal klubb, förening eller annan av förbunden utsedd representation,
- något av förbunden tar initiativ till att bilda PTK-L och
- de lokala tjänstemannafacken och eventuellt andra av förbunden utsedda representanter är överens om att PTK-L ska bildas.
Det finns inget krav på att PTK-L måste bildas med avsikt att finnas tills vidare. Det är med andra ord möjligt att bilda PTK-L för att hantera en specifik fråga, såsom en aktualiserad omorganisation.
Det är viktigt att alla medarbetare på arbetsplatsen som är medlemmar i ett förbund inom PTK som har kollektivavtal med arbetsgivaren, har en representant som kan företräda dem inom ramen för PTK-L. För att kunna bilda PTK-L med representanter från alla förbund behövs kunskap om vilka förbund som omfattas av kollektivavtal på arbetsplatsen. Om ni är osäkra så ställ frågan till arbetsgivaren. Ta även kontakt med ert förbund som kan hjälpa er med bildande av PTK-L och med kontaktuppgifter till förbund som saknar lokal representation på arbetsplatsen.
I en situation där arbetsgivaren omfattas av kollektivavtal med ett förbund inom PTK som saknar facklig representation på arbetsplatsen, kontaktas det förbundet centralt så att de får en möjlighet att utse representation i PTK-L. Det kan ske genom att förbundet bildar en lokal klubb för sina medlemmar på arbetsplatsen och som kan representera dem i PTK-L. Alternativt kan förbundet utse ett arbetsplatsombud eller annan representant från förbundet som kan ingå i PTK-L.
Så gör ni för att bilda PTK-L
Något av de PTK-förbund som har kollektivavtal på arbetsplatsen kan ta initiativ till att bilda PTK-L. För att bilda PTK-L kan detta förbund gå vidare genom att:
- bjuda in representanter för alla förbund inom PTK som har kollektivavtal med arbetsgivaren till ett möte (se ovan angående Saco där berört kontaktförbund bjuds in),
- diskutera bildande av PTK-L och
- kalla till ett konstituerande möte.
Bjud in representanter
Förbunden har valt olika lösningar för att hantera det lokala förhandlingsmandatet. För det fall något av de förbund som har kollektivavtal på arbetsplatsen inte har lokal representation måste kontakt tas med detta förbund. Varje förbund har en kontaktfunktion dit man kan vända sig när man behöver uppgift om vem som kan företräda förbundet vid bildande av PTK-L eller vid samförhandling på arbetsplatsen. Du hittar kontaktuppgifterna här.
Diskutera bildande av PTK-L
Diskutera hur ni vill att PTK-L ska fungera och i vilka frågor ni vill att förbunden ska uppträda som en part gentemot arbetsgivaren.
Vilka frågor förbunden vill samverka i har betydelse för vilket ändamål som ska anges i stadgarna och om PTK-L ska gälla tills vidare eller för en viss uppgift.
Det finns fördelar att ha PTK-L som gäller tills vidare, då förutsättningarna för att samverka mellan förbunden och arbetssätt inom ramen för PTK-L då blir inarbetade. Detta ger bättre förutsättningar att uppträda som en part gentemot arbetsgivaren när behov uppstår.
Om det i det enskilda fallet inte finns förutsättningar att bilda ett PTK-L tills vidare, så kan ett tillfälligt PTK-L bildas för en viss uppgift. Genom att bilda ett tillfälligt PTK-L kan förbunden uppträda som en gemensam part gentemot arbetsgivaren under viss tid för att tillsammans hantera förhandling om omorganisation och arbetsbrist.
Konstituerande möte
- anta stadgar och
- utse styrelse
Stadgar
De stadgar som PTK-L kommer överens om vid det konstituerande mötet styr arbetet inom PTK-L.
Exempel på frågor att reglera i stadgarna:
- Ändamål – i vilka frågor man ska samverka
- Hur styrelsen utses
- Antal ledamöter
- Mandatperiod
- Mötesformer och beslutsformer
- Praktiska frågor kring protokollföring och justering
- Om PTK-L ska gälla tills vidare eller för en viss uppgift
- Vad som ska gälla om något av facken vill lämna PTK-L
Exempel på stadgar både för PTK-L som ska gälla tillsvidare och PTK-L för viss uppgift, finns i bilaga 1–2.
Styrelse
Styrelsen i PTK-L bör bestå av en ordförande, en vice ordförande och en sekreterare, plus så många övriga ledamöter som ni bedömer lämpligt. Fundera över er fackliga verksamhet och företagets storlek när ni bestämmer antalet ledamöter.
Det är viktigt att alla förbund inom PTK med kollektivavtal på arbetsplatsen är representerade i PTK-L för att samverkan ska fungera på bästa sätt. Inom PTK-L företräds alla förbunds medlemmar gemensamt. Ett väl fungerande samarbete förutsätter att PTK-L tar hänsyn till alla medverkande förbund, även de med färre medlemmar, så att samtliga berörda tjänstemäns intressen tas tillvara. Sammansättningen av styrelsen bör därför vara sådan att mandatfördelningen inte ger uppfattningen att ett förbund kan driva igenom beslut som övriga förbund inte står bakom. Representationen kan se olika ut. Det finns ingenting som hindrar att ni väljer att låta styrelsen bestå av lika många ledamöter från varje PTK-förbund med kollektivavtal på arbetsplatsen (se ovan särskilt om representation från Saco).
Exempel på modeller för styrelserepresentation:
- Lika många representanter från varje PTK-förbund.
- Ett förslag till sammansättning som kan passa i större bolag är att man utser sex personer i styrelsen enligt en 3-2-1-modell. Tre personer från största förbundet/ förbundskonstellationen (flest medlemmar på företaget), två personer från det näst största förbundet/ förbundskonstellationen och en person från det minsta förbundet/ förbundskonstellationen.
- I ett mindre företag kan styrelsens sammansättning istället utgå från en 2-1-1-modell.
- Ett annat tänkbart alternativ på riktigt stora företag är att man räknar antal medlemmar på företaget och har en ledamot för varje påbörjat 10-tal, 50-tal, 100-tal, 500-tal eller 1000-tal medlemmar för att utse styrelse för PTK-L.
Respektive PTK-förbund väljer vem som ska ingå i PTK-L.
Att göra efter det konstituerande mötet
Det konstituerande mötet protokollförs och protokollet justeras för att kunna lämnas till arbetsgivaren. Var tydliga med att informera arbetsgivaren om PTK-L gäller tills vidare eller för en viss uppgift. En kopia av det justerade protokollet ska också skickas till respektive förbund. Informera även era medlemmar på företaget om att PTK-L har bildats och vad det innebär. Förslagsvis informerar förbunden gemensamt alla medlemmar på företaget om att PTK-L har bildats.
Företräda PTK-L i förhandling och ta beslut i PTK-L
Inom PTK-L utses gemensamt vilka representanter som ska företräda PTK-L i förhandling med arbetsgivaren. Vilka som utses kan bero på om det är en fråga som berör alla förbunds medlemmar eller endast vissa förbunds medlemmar. Det gäller oavsett om PTK-L gäller tills vidare eller för en viss uppgift.
För att PTK-L ska kunna tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen och också i det enskilda fallet kunna erbjuda en likvärdig behandling oberoende av förbundstillhörighet, måste strävan vara att beslut är väl förankrade och att samsyn kan uppnås. Det kan komma att innebära att styrelsen behöver lägga tid på diskussion inför beslut och på att utveckla samarbetet vad gäller exempelvis förankringen till medlemmar. Besluten i styrelsen bör i möjligaste mån fattas genom konsensus utan formell omröstning.
Om ni inte kommer överens inom PTK-L
Utgångspunkten för PTK-L är att man ska komma överens. I det fall det uppstår svårigheter så är det viktigt att ta hjälp i ett så tidigt skede som möjligt, för att få hjälp att lösa frågor av de centrala förbundsparterna.
Arbetsbrist
Förbunden inom PTK är överens om att begreppet avtalsområde i lagen om anställningsskydd innebär att tjänstemännen bildar ett avtalsområde och förbunden inom LO ett avtalsområde.
Vid en arbetsbrist är det därför viktigt att tjänstemännen uppträder som en part i förhållande till arbetsgivaren.
Av 3 kap. 8 § i huvudavtalet följer att parterna gemensamt åtagit sig att medverka till att träffa överenskommelser om avsteg från den lagenliga turordningen. De lokala parterna ska särskilt beakta arbetsgivarens behov av kompetens liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Regleringen i 8 § motsvarar i huvudsak den som tidigare återfunnits i Överenskommelse om Omställningsavtal 1997-12-18 mellan Svenskt Näringsliv (SAF) och PTK.
Arbetsgivarna avsätter fortlöpande ekonomiska medel som ska användas i samband med driftsinskränkningar. På det sättet ska såväl företagets behov vad gäller arbetsstyrkans sammansättning som uppsagdas krav på ekonomisk kompensation och hjälp till nytt arbete kunna tillgodoses.
Förhandlingar
Till följd av huvudavtalet kommer förbunden inom PTK i större utsträckning än vad som i praktiken tidigare varit fallet, behöva uppträda gemensamt vid förhandlingar om arbetsbrist.
Förbunden har samsyn i att det ska upprättas en gemensam turordning för tjänstemän i händelse av arbetsbrist. Det många gånger mest effektiva och ändamålsenliga sättet att verka för en gemensam turordning är att bilda ett gemensamt organ.
Det finns partsgemensamma texter framtagna mellan vissa av PTK-förbunden och deras respektive motparter som berör frågan om arbetsbristförhandlingar. Se vidare Tjänstemannaavtalet med partsgemensamma kommentarer mellan Teknikarbetsgivarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, avsnitt ”Turordning vid driftsinskränkning och återanställning” respektive den partsgemensamma vägledningen, ”Vägen framåt, Steg för steg, en partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist” mellan Almega, Unionen och Sveriges Ingenjörer.
Förankring
För att uppnå bästa möjliga resultat i förhandlingarna med arbetsgivaren är det av avgörande betydelse att såväl förtroendevalda som medlemmar är informerade om vad som händer i förhandlingarna.
En kontinuerlig dialog med förtroendevalda och medlemmar är ofta nödvändig för att säkerställa att den turordningslista och det faktaunderlag arbetsgivaren presenterar är riktigt. PTK-L behöver därför arbeta för att kunna få del av tillräcklig information i det enskilda fallet om berörda tjänstemäns kvalifikationer och kompetens så att de kan värderas på ett så rättvist sätt som möjligt.
Avtalsturlistor
Av huvudavtalet framgår att de lokala parterna vid en arbetsbrist ska värdera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i anställningsskyddslagen.
Enas inte de lokala parterna kan frågan lyftas till de centrala förbundsparterna.
Om ni inte kommer överens med arbetsgivaren
Om PTK-L (eller i förekommande fall de centrala parterna) inte kan komma överens med arbetsgivaren om avtal om turordning, det vill säga en avtalsturlista, följer av huvudavtalets bestämmelser (§ 9) en möjlighet för arbetsgivaren att undanta arbetstagare från turordningen. Det förutsätts att dessa har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten och arbetsgivarens bedömning i denna fråga kan inte angripas rättsligt, om det inte rör sig om diskriminering. Det är en uppgift för PTK-L att då bevaka att undantagsbestämmelsen tillämpas på rätt sätt.
Om en avtalsturlista inte träffas kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas med iakttagande av respektive förbunds förhandlingsordning (turordningsbrott respektive brott mot företrädesrätten).
Alternativ till PTK-L
Om det av något skäl inte går att enas om att bilda PTK-L, finns ändå skäl för de PTK-förbund som har kollektivavtal med arbetsgivaren att samförhandla i frågor som rör arbetsbrist. På det sättet bevakar förbunden tillsammans att tjänstemannakollektivet behandlas som en turordningsenhet och att alla förbund får samma faktaunderlag från arbetsgivaren. Möjligheten att bevaka och kontrollera att undantags- och begränsningsregeln tillämpas i enlighet med avtalet ökar. Genom att samförhandla begränsas arbetsgivarens möjlighet att spela ut förbundens medlemmar mot varandra. Samförhandling kan också bli aktuellt om det finns förbund som har kollektivavtal men inte ingår i PTK.
Riktlinje för samförhandlingar
Om PTK-L inte bildats så blir förbundsvisa förhandlingar aktuella. Dessa bör i så fall ske genom samförhandlingar. Förbunden inom PTK har kommit överens om följande gemensamma riktlinjer för samförhandling:
- När en omorganisation aktualiseras hos arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal med mer än ett tjänstemannaförbund så stämmer förbunden av med varandra (förbunden inom SACO företräds av ett kontaktförbund i detta avseende, se ovan) på lämpligt sätt. Avstämning görs med de förbund som har medlemmar på den aktuella orten som berörs. Avstämning görs så tidigt som möjligt, innan förhandlingar inleds.
- Förhandlingarna förbereds gemensamt utifrån behoven och möjligheten att förhandla PTK-gemensamt övervägs.
- I samband med detta informerar förbunden varandra om de haft arbetsbristförhandling med den aktuella arbetsgivaren under det senaste året i avsikt att ta ställning till om och när huvudavtalsundantag utnyttjats.
- Förhandling med arbetsgivaren genomförs så långt möjligt gemensamt utifrån behov och lämplighet.
- För det fall förbunden inte förhandlar gemensamt, håller förbunden varandra informerade om pågående förhandlingar och meddelar när förhandling avslutats samt om centrala förhandlingar är aktuella.
- Innan förbund kommer överens om avtalsturlista bör det tas upp med övriga förbund för att skapa möjlighet till samråd.
- Efter avslutade förhandlingar lämnar förbunden information innefattande om avtalsturlista träffats och/eller om arbetsgivaren utnyttjat huvudavtalsundantag och i så fall från och med vilket datum.
Dataskydd
PTK-L hanterar information som innehåller personuppgifter, exempelvis uppgifter om vilka tjänstemän hos arbetsgivaren som är medlemmar i något av PTK-förbunden. PTK-L hanterar även andra uppgifter om tjänstemännen som har betydelse för frågor kopplade till turordning vid arbetsbrist. Uppgifterna kan komma från de lokala tjänstemannafacken, från arbetsgivaren eller från individerna själva.
Uppgifter om facklig tillhörighet är, liksom uppgifter om hälsa, känsliga personuppgifter som får behandlas endast om det är nödvändigt. Grunden för att det kan vara nödvändigt att behandla personuppgifter i samband med arbetsbristförhandlingar är för att kunna fullgöra rättigheter och skyldigheter enligt arbetsrätten. PTK-förbunden har tagit fram instruktioner för hur personuppgifter får behandlas inom ramen för PTK-L, se PTK:s hemsida. Där kan du som ledamot i PTK-L läsa mer om vad som gäller vid behandling av känsliga personuppgifter och du har också möjlighet att vända dig till ditt förbund för stöd och råd i frågor kring detta.
Avslutande synpunkter
Om arbetsgivaren inte har föreslagit att förhandling ska ske gemensamt så kan förbunden istället göra det. Om förbunden inte gör detta kommer det att behövas avstämningar kring underlag och information. Frågor som kommer att behöva beröras är då om det finns samsyn kring turordningslistan, kvalifikationsbehov och kompetenser både såvitt avser medlemmar och övriga berörda tjänstemän.
Det kan lyftas fram att det finns fler frågor där det är av stort värde om arbetstagarparterna lokalt har ett nära samarbete vid förhandlingar om arbetsbrist. En sådan fråga rör när och hur information ska lämnas till medlemmarna kopplat till förhandlingarna och förestående uppsägningar. En annan hantering och agerande är när fråga om tystnadsplikt väcks från arbetsgivarens sida. Samarbete förutsätts också då fråga om arbetstagar-/löntagarkonsult aktualiseras.
Bilagor
Bilaga 1 och 2 innehåller två varianter på exempelstadgar för PTK-L: PTK-L som bildas tills vidare och PTK-L som bildas tillfälligt.
Bilaga 1: Exempelstadgar för PTK-L, tills vidare
§ 1 Ändamål
Mom. 1
(Namn: exempelvis ”PTK-L vid arbetsgivare”) är samverkansorgan för PTK-förbundens lokala enheter inom (arbetsgivare).
Mom. 2
(Namn) ska upprätthålla och stärka samarbete och information mellan PTK-förbundens företrädare inom (arbetsgivare). (Namn) utgör också förhandlingsorgan i frågor, som förbunden gett (namn) i uppdrag att hantera och som förutsätter att tjänstemännens intressen inom (arbetsgivare) samordnas. Detta för att tillvarata PTK-förbundens medlemmars fackliga intressen i förhållande till (arbetsgivare).
§ 2 Medlemskap
(Namn) består av PTK-förbundens lokala förbundsgrupperingar inom (arbetsgivare) och rätt till medlemskap har PTK-förbund som har kollektivavtal med (arbetsgivare) med dess lokala enhet/företrädare.
Förbund kan begära utträde ur (namn). Utträde kan dock inte ske då sådan förhandling enligt § 6, som förutsätter att tjänstemännens intressen samordnas, har inletts och pågår. Vid utträde erhålls inte någon del av (namn) eventuella tillgångar.
§ 3 Organisation
Mom. 1
(Namn) utövar sin verksamhet genom årsmötet respektive styrelsen.
Mom. 2
Verksamhetsåret omfattar tiden X-Y.
§ 4 Årsmöte
Mom. 1
Årsmötet är (namn) högsta beslutande organ.
Mom. 2
Årsmötet består av (ange antal representanter från de respektive ingående förbundsgrupperingarna).
Mom. 3
Ordinarie årsmöte hålls en gång per år (och tidpunkt). Den kan därutöver sammankallas efter beslut av styrelsen. Kallelse ska delges senast fjorton dagar i förväg.
Mom. 4
Vid årsmötet behandlas bland annat följande ärenden.
- val av mötesfunktionärer
- styrelsens berättelse
- fastställande av styrelseledamöter efter anmälan från förbundsgrupperingarna
- eventuella val (till exempel utseende av arbetstagarledamöter till bolagsstyrelse etc.)
- styrelsens förslag och inlämnade förslag
Mom. 5
Förslagsrätt har PTK-förbund som är medlem. Förslag till årsmöte ska lämnas in senast (tidpunkt)
Mom. 6
(Eventuella röstningsregler)
§ 5 Styrelse
Mom. 1
Styrelsen leder (namn) verksamhet under verksamhetsåret och utgör förhandlingsdelegation i samband med förhandlingar.
Mom. 2
Styrelsen består av (ange antal från respektive förbundsgruppering)
Mom. 3
Mandatperioden är ett år.
Mom. 4
(Ange hur ordförande och andra uppdrag fördelas/utses).
§ 6 Förhandlingar
Mom. 1
(namn) utgör förhandlingspart för tjänstemännen och den lokala arbetstagarorganisationen avseende (beskriv frågor) samt då förbunden särskilt beslutat om samordning genom (namn) och gett ett sådant särskilt uppdrag. PTK-L uppträder inte som part i frågor som rör enskilda medlemmar ej heller i rättstvister.
Mom. 2
Styrelsen utgör förhandlingsdelegation och utser inom sig förhandlingsgrupp.
Mom. 3
(Eventuella särskilda förhandlingsregler)
§ 7 Upplösning
Vid stämmobeslut om upplösning av (namn) så (beskriv vid behov).
För PTK-L som hanterar ekonomiska medel kan ovanstående behöva kompletteras med regler kring eventuellt utseende av revisorer och ekonomi- och verksamhetsrevision.
Bilaga 2: Exempelstadgar för PTK-L, tillfälligt
Inför viss förhandling kan särskild förhandlingssamverkan (ett tillfälligt PTK-L) bildas enligt nedan och utgöra den lokala tjänstemannaparten. Detta sker genom att PTK-förbund[1], som har medlemmar hos den aktuella arbetsgivaren och på den berörda orten och som väljer att delta träffar överenskommelse om sådan förhandlingssamverkan.
§ 1 Sammansättning
Arbetstagarorganisation X, arbetstagarorganisation Y och arbetstagarorganisation Z bildar gemensam förhandlingssamverkan i frågor kopplade till driftsinskränkning i förhållande till arbetsgivaren. Detta utgör den lokala arbetstagarorganisationen enligt LAS och huvudavtalet för den aktuella förhandlingen.
§ 2 Syfte och uppgifter
Att tillvarata tjänstemännens kollektiva intressen med anledning av den aktuella driftsinskränkningen.
§ 3 Organisation
Den gemensamma förhandlingssamverkan leds av en förhandlingsdelegation (tillika styrelse) som består av en särskild representant från ingående förbund (samt eventuellt ytterligare representanter). Styrelsen består av: NN, OO och PP.
Beslut tas av styrelsen gemensamt och förhandlingsresultat/överenskommelser ska undertecknas av styrelsen för det gemensamma förhandlingsorganets räkning.
Förhandlingsdelegationen kan utökas vid behov. Inom förhandlingsdelegationen kan uppgifter och ansvar fördelas utifrån vad som är lämpligt.
§ 4 Förankring
Varje förbund svarar för förankring i sina respektive organisationer.
§ 5 Kostnader
Respektive förbund svarar för sina respektive kostnader.
§ 6 Upphörande
Samverkan upphör när lokal förhandling avslutats och det gemensamma särskilda förhandlingsorganet upphör då utan särskilt beslut.
Har förhandlingssamverkan upprättats och lokal förhandling inletts så avslutas också lokal förhandling inom ramen för detta och några förbundsvisa lokala förhandlingar i den aktuella förhandlingsfrågan kan inte aktualiseras med de förbund som ingått i denna.
[1] Med PTK-förbund avses här förbund som tecknar kollektivavtal för tjänstemän med den aktuella arbetsgivaren och som har medlemmar på den berörda orten. Förbund inom SACO-P företräds i detta avseende av kontaktförbundet.
Kontaktfunktion PTK-L
Kontakta respektive förbund vid frågor om PTK-L, till exempel kring bildande av PTK-L. Om det finns ett förbund som har kollektivavtal på din arbetsplats, men ingen lokal klubb eller förening, kan ni behöva kontakta det förbundet för att ta reda på hur de vill representeras i PTK-L.
Lista med kontaktuppgifter finns här.
Senast ändrad: 2023-01-31
Utskrivet från https://www.ptk.se/sakfragor/trygghetsoverenskommelsen/handbok-trygghetsoverenskommelsen/om-ptk-l/ptk-l-2/