Produktivitetskommissionen har lämnat förslaget ”Fler möjligheter till ökat välstånd” (SOU 2025:96), som bland annat berör omställningsstudiestödet och verksamheten inom omställningsorganisationerna. PTK har tillsammans med Svenskt Näringsliv och LO lämnat ett gemensamt remissvar i dessa delar.
Parterna tillstyrker
- Att CSN:s resurser dimensioneras så att sökanden får besked innan terminsstart. CSN och Försäkringskassan måste ges förutsättningar att handlägga omställningsstudiestödet betydligt mer effektivt än idag.
- Att KK-stiftelsen ges resurser för att finansiera utvecklingen av nya grundutbildningar inom den högre utbildningen som riktar sig till yrkesverksamma, och att det sker genom att regeringen och KK-stiftelsen träffar en överenskommelse.
- Att den föreslagna särskilda finansieringen av utbildningar riktade till yrkesverksamma; ”En särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma” görs kompatibel med omställningsstudiestödets utformning, bland annat när det gäller kursernas längd och studietakt.
Parterna avstyrker
- Att CSN ska instrueras att prioritera de personer som bedöms ha störst nytta av stödet bland grupper av sökande.
Förslaget strider mot Trygghetsöverenskommelsens intention och riskerar att låsa in arbetstagare i yrken där det råder brist på arbetskraft på grund av dåliga arbetsvillkor. Reformens utgångspunkt är arbetstagarnas egen vilja och önskan att vidareutbilda eller skola om sig och det ska inte begränsas av var de jobbar i dag.
- Att bidragsdelen i omställningsstudiestödet sänks.
Målgruppen för reformen är anställda och de som nyligen blivit uppsagda från sitt arbete. Bidraget är anpassat efter att yrkesverksamma mitt i livet ska ha ekonomiska förutsättningar att delta i studier för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Att sänka nivån bygger ekonomiska hinder för studier som stödet syftade till att riva ned.
- Att den tidigare tolkningen av vad som menas med att en utbildning med omställningsstudiestöd ska leda till en starkare ställning återinförs. Produktivitetskommissionens förslag innebär att en person som arbetar inom ett yrkesområde med hög efterfrågan får svårare att få omställningsstudiestöd för att omskola sig till ett annat yrkesområde med hög efterfrågan.
Regering och riksdag har slagit fast att CSN:s tidigare tillämpning av regelverket saknade stöd och gick emot intentionerna i lag och förarbeten. Vi parter anser att det vore djupt problematiskt att stänga ute arbetstagare som redan arbetar inom ett bristyrke. Reformen ska ge bättre möjligheter att frivilligt byta arbetsgivare. Dessutom kan även de som har ett bristyrke ha behov av utbildning för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden.
Trygghetsöverenskommelsen måste utvärderas utifrån rätt förutsättningar
Parterna är mycket måna om att en framtida utvärdering av Trygghetsöverenskommelsen sker med utgångspunkt i reformens intention och att en sådan genomförs när reformen är på plats, fungerar i alla delar och har nått en viss volym i nyttjandet av omställningsstudiestödet. Där är vi inte ännu.
Trygghetsöverenskommelsen är en sammanhållen enhet där förändringar i anställningsskyddet balanseras av ökad trygghet för individer i anställning och mellan jobb. Omställningsstudiestödet är en del av denna stora uppgörelse som förhandlades fram mellan först arbetsmarknadens parter, och sedan mellan parterna och staten. Det blir därför problematiskt att, som Produktivitetskommissionen gör, lyfta ut en enskild del ur uppgörelsen och föreslå förändringar.
