PTK ser ett stort värde i att frågan har prövats. Att domstolen kan pröva om EU hållit sig inom den befogenhet att lagstifta som man fått av medlemsstaterna är en helt grundläggande del av EU:s rättssystem.
– Det är bra att domstolen nu har uttalat hur EU kan besluta när det kommer till frågor som har bäring på lön och främjande av kollektivavtal, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
PTK kommer nu att analysera domen i noga detalj för att bättre förstå dess räckvidd och konsekvenser.
Värna förhandlingsmodeller och kollektivavtal
Sverige har en lång och stark tradition av fria förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden. En förutsättning för detta är politisk tillit, starka fackliga rättigheter och utrymme att reglera villkor genom kollektivavtal. PTK har och kommer fortsätta verka för att EU respekterar denna modell.
Goda villkor
PTK står bakom ett socialt Europa. Vi anser att alla arbetstagare i EU:s medlemsländer har rätt till goda arbetsvillkor och en lön som det går att leva på.
Samtidigt har medlemsländerna olika sätt att reglera lön, och det är viktigt att välfungerande modeller respekteras, såväl de som har minimilöner i lag och de som bygger på kollektivavtal.
– Det är vår fasta övertygelse att försvaret av fackliga rättigheter, främjandet av arbetsmarknadens parters kapacitet och utrymme att förhandla är viktigt för ett socialt och konkurrenskraftigt Europa, säger Martin Wästfelt.
Bakgrund
Minimilönedirektivet (2022/2041) antogs av EU 2022 för att säkerställa skäliga löner för arbetstagare. Direktivet har mött stark kritik i Sverige och Danmark, där löner traditionellt regleras genom kollektivavtal utan statlig inblandning. Danmark väckte därför talan vid EU-domstolen i januari 2023 för att få direktivet ogiltigförklarat, med stöd av Sverige. Kärnfrågan var om direktivet strider mot artikel 153.5 i EU-fördraget, som undantar löneförhållanden från EU:s lagstiftningsområde. Generaladvokaten föreslog i januari 2025 genom sitt yttrande att direktivet skulle ogiltigförklaras.