Det måste löna sig för högskolorna att utveckla och erbjuda kortare distanskurser som kan läsas på deltid. Kurserna efterfrågas av yrkesverksamma och kompetensen efterfrågas av företagen. Det konstaterar tre ledande företrädare för PTK i en debattartikel: Peter Hellberg, ordförande PTK och Unionen, Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer och Andreas Miller, ordförande Ledarna.
Idag premieras program och campusförlagda utbildningar alltför hårt när resurser fördelas till lärosätena. Men det måste finnas ett tillräckligt utbud av kurser att söka som till form och innehåll passar yrkesverksammas och arbetsmarknadens behov, och högskolor och universitet måste kunna bära sitt ansvar för att det livslånga lärandet ska fungerar i praktiken.
Exemplen i debattartikeln utgår ifrån behoven inom industrin, med utgångspunkt i Industrins kompetensinventering. Kartläggningen visar att industriföretag i Sverige behöver rekrytera över 300 000 personer, varav många tjänstemän, de kommande tre åren. Det är mer än tydligt att enbart nyexaminerade kan fylla behoven, utan att de redan yrkesverksamma måste få möjligheter att fylla på med uppdaterad kompetens. Är högskolan redo för uppgiften?
Behoven går att bryta ner på regional nivå, vilket gjorts i en debattartikel som under sommaren införts i bland annat Hallandsposten (öppen), Barometern (öppen), Norrbottenskuriren, Skånska Dagbladet, Upsala Nya Tidning etc.
Fler kompetensinventeringar inom andra områden är på gång. Dessa kommer ytterligare att tydliggöra vilka yrken som som kommer att efterfrågas på framtidens arbetsmarknad, såväl nationellt som regionalt, och de ger ett bra stöd till såväl individer som omställningsorganisationer och högskolor vid planeringen av kommande studier och utbildningar.
