Efter en lång och mycket besvärlig förhandling har förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet (EP) och ministerrådet den 7 juni meddelat att en provisorisk överenskommelse nåtts om ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner som Sverige och övriga medlemsländer nu ska ta ställning till. Det kan konstateras att innehållet är betydligt mer ingripande än det förhandlingsmandat som Sverige ställde sig bakom på ministerrådsmötet i december 2021, både vad gäller individuella och nu även kollektiva rättigheter.
I Sverige är det parterna som genom kollektivavtalen har – och tar – ansvaret för lönebildningen och det är vår gemensamma och bestämda uppfattning i Arbetsmarknadens EU-råd att Sverige aktivt måste motsätta sig och rösta nej till minimilönedirektivet.
Överenskommelsen är principiellt djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt i flera avseenden.
Vi vill särskilt poängtera följande principiella invändningar och aspekter, som gäller oavsett om direktivet här och nu, enligt regeringen, inte skulle kräva några direkta ändringar i vår modell vid genomförandet.
Genom EU-lagstiftning med en inriktning som nu föreligger:
- skulle EU ta sig långt större makt på det lönepolitiska området än vad medlemsstaterna avsett i fördraget. EU har inte kompetens att lagstifta om löneförhållanden och föreningsrätt – den makten har aldrig överlåtits till EU.
- uppstår en rad otydligheter och osäkerheter i för arbetsmarknaden centrala frågor. Tvister om rätt till minimilöneskydd och kollektiva rättigheter enligt direktivet – och därmed om vår lönebildnings- och kollektivavtalsmodell – kommer ytterst att bli frågor för EU-domstolen att avgöra. Detta kan leda till allvarliga konsekvenser långt efter antagandet av ett direktiv.
- skapas långtgående särreglering om utrymmet och skyddet för kollektiva förhandlingar om minimilöner. Enligt fördraget kräver EU-reglering av kollektiva intressen enhällighet i ministerrådet.
- utmanas självreglerande och välfungerande kollektivavtalsmodeller som den svenska trots talrika och upprepade försäkringar om motsatsen.
Av principiella, rättsliga och modellbevarande skäl finns det en stark samsyn i Arbetsmarknadens EU-råd om att Sverige aktivt måste motsätta sig och rösta nej till EU-direktivet om minimilöner.
Martin Linder, ordförande PTK
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv
Susanna Gideonsson, ordförande LO
Uttalande från regeringen
På regeringens presskonferens senare på morgonen den 7 juni meddelade statsrådet Eva Nordmark att hon delar uppfattningen att Sverige måste rösta nej till direktivet.
