Till toner av punk- och proggmusik äter vi Hawaiikassler och Flygande Jacob. Färgskalorna runt om oss domineras av gult, orange, brunt och grönt. En stor nyhet är att USA drar sig ur Vietnam. Samma år, 1973, föds en kartell som ska förändra maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Den första kraftmätningen slutar i en historisk triumf med ett avtal som ger drygt 20 procent lönehöjning. Men en hockeyturnering hade kunnat ändrat historien. Medan vi njuter av en femte semestervecka, ringer på vår diavoxtelefon, den med tryckknappar och med våra platåskor stampar takten till Mungo Jerrys ”In the summertime”. Jobbar PTK oförtrutet vidare med att skapa trygghet, jämlikhet och bättre villkor för landets tjänstemän.
Kartellen ser dagens ljus
1973 bildades Privattjänstemannakartellen, PTK, – en remarkabel händelse i sig. Tidigare hade LO i förhandlingarna med SAF dominerat utvecklingen men PTK skulle innebära att förhållandena klart förändrades. PTK skulle snart bli en maktfaktor på svensk arbetsmarknad under Ingvar Seregards ledning.
1975 kom den första kraftmätningen med Arbetsgivareföreningen. Den riktiga konflikten kom året efter. Då gällde det pensionen. Förhandlingarna strandade men PTK föredrog att gå mjukt fram. De åtgärder som tillgreps var blockad mot övertid och nyanställning samt förbud mot resor utanför ordinarie arbetstid.
Det var PTK:s konfliktutskott som rekommenderat omfattningen och gränsen hade satts vid ett visst antal medlemmar i de lokala klubbarna. När en ledamot gick igenom listorna på företagen hördes ett dämpat skri: Herre Gud, vi har tagit ut Sveriges Radio! Detta var av förklarliga skäl ingen populär åtgärd. Canada Cup skulle sändas i TV och det fanns en risk för att den skulle kunna hamna i farozonen. Den folkliga vrede som i så fall skulle drabba PTK var lätt att föreställa sig.
Konfliktutskottets ordförande hade dock goda relationer med personaldirektören Nils Ragnå. Kontakt togs och det meddelades att om Sveriges Radio inkom med en dispensansökan skulle den omedelbart beviljas.
En kväll satt jag sedan tillsammans med konfliktutskottet i SIF-huset på Linnégatan och väntade på budet från SR. Det var närmast som i en agentroman. Det hördes en knackning på dörren, ett brev överlämnades, konfliktutskottet beviljade omedelbart enhälligt dispensansökan och beslutet överlämnades direkt till det väntade budet. Alla drog en lättnadens suck. Utåt hette det att särskild hänsyn måste tas till SR:s unika ställning som nyhetsförmedlande monopolorgan.
Så småningom skedde en allmän arbetsnedläggelse vid Alfa Laval i Lund, eftersom företaget med Verkstadsföreningens goda minne brutit mot PTK:s konfliktanvisningar. Dagen före arbetsnedläggelsen skulle äga rum åkte SIF-ombudsmannen Kurt Ohlsson och jag ner till Lund men för att få lugn och ro beslöt vi att ta in på hotell i Malmö. Det var dock ingen hemlighet var vi fanns.
Telefonlappar från Verkstadsföreningens representanter började snart anlända och på morgonen hade den nitiske och ansvarskännande portieren nöjet att överlämna en driva nya telefonlappar med samma budskap: kontakta oss! Det gjorde vi förstås inte.
Klockan 12 fick företagets vd uppleva vad han säkert inte trott vara möjligt. Alla tjänstemän lämnade företaget. Det råder nog ingen tvekan om att Verkstadsföreningen aldrig trott att arbetsnedläggelsen verkligen skulle äga rum och sålt den versionen till företaget.
Utanför grindarna stod TV med Gunnar Fagerström i spetsen och filmade uttåget. Finns det ingen här från PTK som kan ge en kommentar, ropade han. Jag höjde försynt handen och var omedelbart för första gången i mitt liv i direktsändning. Det skulle bli flera framträdanden under åren.
Harry Rågvik, pressombudsman 1976-1991
