Omställning och kompetens TRS

Öppna PDF

Omställning och kompetens TRS

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Inledning

Denna del av PTK:s handbok om Trygghetsöverenskommelsen behandlar Avtal om omställning och kompetensstöd som PTK tecknat med Svensk Scenkonst respektive Arbetsgivaralliansen. Omställnings- och kompetensstöden för den som omfattas av avtal med Svenskt Näringsliv respektive Fremia, har delvis andra villkor, så är det regler som rör dessa du vill fördjupa dig i bör du i stället läsa den andra versionen av handboken som rör TRR/Omstella.

I slutet av skriften i PDF-format hittar du Avtal om omställning och kompetensstöd i sin helhet (bilaga 1).

Bakgrund

PTK inledde 2019 förhandlingar med Svenskt Näringsliv med målet att komma överens om förändringar av delar av dagens regler gällande trygghet, omställning och anställningsskydd. Parterna har varit överens om att ta ansvar för att värna den svenska arbetsmarknads­modellen, som bygger på att parterna i förhandlingar ska komma överens om hur arbets­marknaden ska regleras. I december 2020 nåddes en överenskommelse om nya lag- och avtalsregler, den så kallade Trygghetsöverenskommelsen.

Den arbetsrättsliga lagstiftning som nu förändrats är i huvudsak från tidigt 1980-tal. Sedan dess har arbetsmarknaden genomgått förändringar och har påverkats av globalisering, digitalisering och teknisk utveckling. För privatanställda tjänstemän präglas dagens arbets­marknad av större rörlighet och av ett starkt förändringstryck, till följd av internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Behovet av goda möjligheter till omställning har ökat, då de kompetenser som efterfrågas förändras. Det råder periodvis stor konkurrens inom vissa yrken och samtidigt en omfattande kompetensbrist inom andra områden. Det finns därför ett växande behov av att göra omställning på arbetsmarknaden smidigare och mer lättillgänglig.

Parterna har utifrån överenskommelsen och de förändrade lagreglerna tecknat nya avtal på huvudorganisationsnivå: Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd (huvudavtalet). I huvudavtalet finns regler omställnings- och kompetensstöd, samt kompletterande studiestöd och om villkor vid uppsägningar på grund av arbetsbrist respektive personliga skäl.

Den gemensamma bilden av de villkor som förhandlats fram när det gäller anställningsskydd är att de svarar mot de utmaningar och problem som respektive sida menar har funnits hittills och att de stärker anställningsbarheten och tryggheten på arbetsmarknaden. Vill du läsa mer om förändringarna i anställningsskyddet så hittar du det här /Länk Om anställningsskydd – PTK //

En viktig utgångspunkt har varit att den enskilda tjänstemannen genom ett förstärkt omställnings­system ska ges effektiv hjälp att hitta ny sysselsättning efter uppsägning. Tjänstemän har nu även möjlighet att få kompetensstöd under pågående anställning, för att stärka sin framtida ställning och anställningsbarhet på arbetsmarknaden.

Om du vill läsa mer om de nya lagarna om omställnings- och kompetensstöd och omställningsstudiestöd hittar du det här och här.

Offentligt omställningsstudiestöd

Lagen om omställningsstudiestöd

Allmänt om lagen

Det nya offentliga omställningsstudiestödet syftar till att förbättra förutsättningarna för dem som är etablerade på arbetsmarknaden att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Studiestödet ska kompensera för inkomstbortfall vid studier på hel- eller deltid.

Utbildningen ska stärka individens framtida ställning med beaktande av arbetsmarknadens behov (15 § lagen om omställningsstudiestöd)

Omställningsstudiestöd får lämnas för en utbildning som kan antas stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Bedömningen ska göras utifrån varje persons situation och förutsättningar, det vill säga utifrån personens tidigare utbildning, kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Utbildningen kan antingen syfta till att stärka personens ställning inom det arbetsområde som han eller hon redan arbetar eller har arbetat inom, eller syfta till att personen ska stärka sin kompetens på andra arbetsområden för att kunna söka nya arbeten.

Bedömningen av om en utbildning stärker den studerandes framtida ställning på arbets­marknaden ska ske med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det innebär att i de fall utbildningen syftar till att en person ska stärka sin kompetens på andra arbetsområden än det som han eller hon redan arbetar eller har arbetat inom, ska det beaktas om det är rimligt att utbildningen kan öka möjligheten att söka och faktiskt etablera sig inom ett nytt arbets­område efter genomgången utbildning. Om det råder hård konkurrens eller överetablering inom arbetsområdet får det i vanliga fall inte anses rimligt. Omställningsstudiestöd ska då inte beviljas.

I de fall utbildningen syftar till att stärka personens ställning inom det arbetsområde som han eller hon redan har en grundutbildning eller arbetar eller har arbetat inom, ska det i stället på motsvarande sätt beaktas om det är rimligt att utbildningen kan öka personens möjlighet att vara verksam inom området. Om så är fallet får det anses rimligt att en utbildning inom arbets­området för att fördjupa eller komplettera kompetensen stärker personens ställning även under sådana förhållanden.

Om det finns särskilda skäl får omställningsstudiestöd lämnas även utan beaktande av arbetsmarknadens behov. För att det ska finnas särskilda skäl ska det i det enskilda fallet finnas omständigheter som gör att utbildningen kan leda till en ny anställning eller betydligt ökad anställningsbarhet.

Utbildning som enbart syftar till att möta kompetensbehov hos en specifik arbetsgivare eller utbildning som arbetsgivaren skäligen borde tillhandahålla för att individen ska klara av att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, ger inte rätt till omställningsstudiestöd. Denna typ av utbildning faller i stället under arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling inom ramen för anställningen.

Om de sökande är anknutna till en registrerad omställningsorganisation eller den offentliga omställningsorganisationen ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) ge organisationen möjlighet att avge ett yttrande angående om och hur en utbildning kommer att stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. CSN ska i sin prövning lägga särskild vikt vid ett sådant yttrande.

Utbildningar som kan ge stöd (13 § lagen om omställningsstudiestöd)

Utbildningar i Sverige som ger rätt till ordinarie studiemedel ger också rätt till omställnings­studie­stöd. Utöver detta kan individen få stöd för utbildningar i Sverige som en registrerad omställningsorganisation finansierar. Det kan exempelvis handla om uppdragsutbildning inom högskolan, yrkeshögskolan eller komvux. En utbildning som en registrerad omställnings­organisation upphandlar av en privat utbildningsleverantör kan också ge rätt till stöd.

Villkor för att få stöd (6, 8, 9, 19 och 20 §§ lagen om omställningsstudiestöd samt 5–10 §§ förordningen om omställningsstudiestöd)

Omställningsstudiestödet omfattar alla förvärvsarbetande oavsett vilken anställningsform man har eller har haft. Även egenföretagare kan få stödet.

Målgruppen för omställningsstudiestödet är de som är etablerade på arbetsmarknaden. För att kvalificera för stöd, uppfylla etableringsvillkoret, måste individen ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i 96 månader (8 år) av de senaste 14 åren. Arbetad tid kan räknas tidigast från det år individen fyller 19, vilket innebär att det tidigast går att få stödet vid 27 års ålder. Förvärvsarbetet ska för att få räknas under kvalificerings­tiden ha varit individens huvudsyssla.  För att förvärvsarbete ska anses ha varit den sökandes huvudsyssla under en kalendermånad får individen inte under samma tid ha tagit emot studiemedel eller studiestartsstöd, eller under mer än halva månaden ha tagit emot omställningsstudiestöd.

Det krävs också en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Aktualitetsvillkoret innebär att individen måste ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna, och ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka varje månad.

I etableringsvillkoret jämställs tid med föräldrapenning, graviditetspenning, närstående­penning, rehabiliteringspenning, sjukpenning och smittbärarpenning med arbetad tid i upp till 24 månader. Samma sak gäller för dagersättning och dagpenning till totalförsvarspliktiga.

I aktualitetsvillkoret är månader med föräldrapenning, sjukpenning eller omställnings­studie­stöd överhoppningsbara, om inte villkoret samtidigt uppfylls under månaden. Samma sak gäller för dagpenning eller dagersättning till totalförsvarspliktiga. Ramtiden, det vill säga de 24 månader inom vilka individen ska ha arbetat minst 12 månader, utökas då med motsvarande antal månader.

Individen ska ge in det underlag till CSN som behövs för att bedöma att etablerings- och aktualitetsvillkorens krav på arbetad tid är uppfyllda, på det sätt som är lämpligt. Det kan till exempel vara arbetsgivarintyg, anställningsbevis och inkomstuppgifter eller liknande.

Etablerings- och aktualitetsvillkoren kan även uppfyllas genom inkomstuppgifter i arbets­givardeklarationer. Inkomster under en kalendermånad om minst 25 procent av det inkomst­basbelopp som gäller under det år inkomsterna intjänats (18 575 kronor år 2023) motsvarar arbete under en månad. Om det för ett kalenderår inte finns månadsvisa inkomstuppgifter redovisade ska i stället en inkomst om minst tre inkomstbasbelopp under kalenderåret anses motsvara arbete under tolv månader.

Omställningsstudiestödet införs parallellt med det ordinarie studiemedelssystemet. Tidigare utbetalade bidrag eller lån inom ramen för detta system påverkar inte förutsättningarna att få stöd inom ramen för omställningsstudiestödet. Undantaget är dock om den studerande inte har betalat tillbaka lån (fastställt årsbelopp) eller har återkrav för tidigare utbetalat stöd.

Den som ansöker om omställningsstudiestöd ska kunna redovisa tillräckliga studieresultat från tidigare studier med studiemedel, studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd. Omställnings­studiestöd ska få lämnas utan prövning av den studerandes tidigare studie­resultat om den sökande inte tidigare har haft något av de nämnda studiestöden eller om det har gått mer än 10 år sedan studierna

Omställningsstudiebidrag får lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 62 år. Rätten till bidrag begränsas till högst tio veckor från och med det kalenderår den studerande fyller 61. Omställningsstudielån får ges till och med det kalenderår som den studerande fyller 60 år.

Från och med 2026 får omställningsstudiebidrag lämnas längst till och med det kalenderår då den studerande fyller 63 år. Bidraget begränsas till högst tio veckor från och med det kalenderår den studerande fyller 62 år.

Rätt till ledighet för utbildning

För den som enbart söker omställningsstudiestöd gäller studieledighetslagen, lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. För den som söker kompletterande studiestöd tillämpas också bestämmelser i huvudavtalet, se avsnittet nedan om ”Avtalat stöd i huvudavtalet”.

Stödets omfattning och beslut om utbetalning (21, 22, 24, 25, 26, 27, 31, 32 och 33 §§ lagen om omställningsstudiestöd)

Omställningsstudiestödet består av två delar, en bidragsdel och en frivillig lånedel. Bidraget är pensionsgrundande (statlig ålderspensionsavgift betalas med 10,21 procent av ersättningen) och skattepliktigt.

Den årliga inkomsten som Försäkringskassan anger i beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) läggs till grund för beräkning av storleken på omställningsstudiestödet. Till skillnad från SGI saknar den årliga inkomsten en övre begränsning.

Med omställningsstudiebidraget får individen 80 procent av den minskade arbetsinkomsten upp till ett tak på 4,5 inkomstbasbelopp per år, vilket 2023 motsvarar 27 863 kronor per månad. Det maximala bidraget är 22 290 kronor per månad 2023.

Utöver bidraget kan individen också ansöka om omställningsstudielån på upp till som mest 12 514 kronor per månad under 2022 (uppgift för 2023 fanns ej tillgänglig när denna skrift uppdaterades). Omställningsstudielån kan som mest lämnas för att täcka upp skillnaden mellan omställningsstudiebidraget samt eventuellt kompletterande studiestöd, efter skatt, och den studerandes tidigare nettoinkomster.

För arbetstagare som omfattas av huvudavtalet finns möjlighet att ansöka om ett kompletterande studiestöd, som ger ersättning för lönedelar över taket för det statliga omställningsstudiebidraget på 4,5 inkomstbasbelopp per år upp till 12 inkomstbasbelopp per år. Se närmare information i avsnittet ”Avtalat stöd i huvudavtalet” nedan.

Individen kan få stöd i totalt 44 veckor. Det motsvarar två terminers studier på heltid. Veckorna kan tas ut i följd eller spridas ut över ett arbetsliv. Den som väljer att studera på deltid kan få stöd under en längre period. Förutom heltid (100 procent) går det att få omställningsstudiestöd på 75, 60, 50, 40 eller 20 procent av heltid.

För att kunna få omställnings­­studiestöd måste individen läsa en utbildning som motsvarar minst en veckas heltidsstudier. Det innebär att den som studerar på 20 procent, måste studera i minst 5 veckor för att ha rätt till omställnings­studiestöd. Veckorna behöver inte vara samman­­hängande, utan kan vara spridda över en längre tid. Studierna måste därmed minst motsvara en dag per vecka vid omställningsstudiestöd på 20 procent.

Det går också att få veckorna med omställningsstudiestöd att räcka längre genom att välja att ta ut omställningsstudiestöd i lägre omfattning än vad studietakten motsvarar. Till exempel genom att studera på 100 procent och ta ut omställningsstudiestöd på 75 procent.

Det är möjligt att arbeta på deltid samtidigt som man studerar med omställningsstudiestöd. Däremot går det bara att få omställningsstudiestöd för den tid man inte arbetar. Omställnings­studiestödet och det återstående förvärvsarbetet får tillsammans motsvara högst heltid. Det är enbart möjligheten att få omställningsstudiestöd som begränsas vid arbete under studietiden, inte möjligheterna att studera i en högre omfattning. Den som arbetar halvtid kan samtidigt studera på exempelvis heltid, men kan då bara få omställnings­studie­stöd om högst 50 procent.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som beslutar om stöd och sköter utbetalningarna. Innan CSN beslutar om stöd ska myndigheten, om en sökande är anknuten till en registrerad omställningsorganisation eller den offentliga omställnings­organisationen, ge den organisationen tillfälle att avge ett yttrande angående om och hur en utbildning kommer att stärka den sökandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. CSN ska vid sin prövning av ansökan lägga särskild viktigt vid yttrandet.

Offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Kammarkollegiet får i och med den nya lagstiftningen i uppgift att erbjuda grundläggande omställnings- och kompetensstöd till dem som inte omfattas av kollektivavtal och inte omfattas av stöd från en registrerad omställningsorganisation. Det görs genom att en ny offentlig omställningsorganisation inrättas inom Kammarkollegiet. Den offentliga omställnings­organisationen fattar beslut om stödet, som sedan ges av aktörer som upphandlats.

Den offentliga omställningsorganisationen ska erbjuda vägledning, rådgivning och förstärkt stöd i upp till 12 månader. Man kan därefter återkvalificera sig för stöd när man uppfyllt kvalifikationsvillkoret på nytt.

Kompetensstöd är riktat till den som är anställd och syftar till att stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden. I stödet ingår vägledning samt rådgivning och det omfattar även de med tidsbegränsad anställning.

Omställningsstöd ges till arbetstagare vars anställning ska upphöra eller har upphört på grund av arbetsbrist eller sjukdom. Stödet omfattar även den som har en tidsbegränsad anställning som har löpt ut. Syftet är att hjälpa arbetstagaren till ny sysselsättning. Vägledning och rådgivning ingår, och den som har särskilda behov på grund av ohälsa eller sjukdom kan också få ett förstärkt stöd. Även då anställningen upphört genom en överenskommelse, mot bakgrund av arbetsbrist eller sjukdom, kan stöd ges.

Det offentliga stödet ges dock som ett paket med ”grundläggande omställnings- och kompetensstöd” och det görs inte samma tydliga uppdelning i kompetensstöd respektive omställningsstöd som i huvudavtalet. Oavsett om ens anställning har upphört eller om man är i anställning så kan man få rådgivning och vägledning, men det förstärkta stödet kan enbart ges om anställningen har upphört.

Aktualitetsvillkor måste vara uppfyllt för kvalificering
För att få tillgång till stödet ska arbetstagaren ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna, och ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka varje månad. Viss typ av frånvaro kan på arbetstagarens begäran behandlas som överhoppningsbar tid. Om man exempelvis har varit föräldraledig i sex månader så kan ramtiden då förlängas med motsvarande tid och den blir då 30 månader i stället för 24 månader. Arbetsvillkoret kan också styrkas genom inkomstuppgifter. Om inkomsten av förvärvsarbete under en kalender­månad är minst 25 procent av inkomstbasbeloppet (som gäller för det år inkomsterna har intjänats), vilket motsvarar 18 575 kronor år 2023, så anses arbetsvillkoret uppfyllt för den månaden.

Ersättning till arbetsgivare som finansierar grundläggande stöd
Arbetsgivare som finansierar ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd, som motsvarar det offentliga stödet, har rätt till ersättning för avgiften upp till 0,15 procent av lönesumman. Detta gäller oavsett om stödet riktar sig till arbetstagare som omfattas av kollektiv­avtal eller inte. Däremot ställs krav på att omställningsorganisationen som man finansierar är registrerad. Detta krav finns för att säkerställa att stödet som ges motsvarar det som den offentliga omställningsorganisationen ger. En omställningsorganisation kan ansöka om registrering hos Kammarkollegiet, som också ansvarar för att betala ut ersättningen till arbetsgivare. Själva stödet till arbetstagarna ges i detta fall av den registrerade omställnings­organisationen de omfattas av, till exempel TRS.

Avtalat stöd i huvudavtalet

Denna text handlar om Avtal om omställning och kompetensstöd som PTK har tecknat med Arbetsgivaralliansen respektive Svensk Scenkonst. Observera att PTK har tecknat motsvarande avtal med Svenskt Näringsliv respektive Fremia och för tjänstemän som omfattas av de avtalen så ges stöden av TRR respektive Omstella. Läs om detta i handboken som rör TRR/Omstella.

Huvudavtalet innebär att parternas stöd i individens omställning blir mer omfattande än i tidigare omställningsavtal. Nu omfattar stödet inte bara dem som är mellan jobb, utan man kommer även att kunna få stöd från TRS under en anställning och dessutom förstärks stödet genom införande av nya studiestöd, varav ett kompletterar det offentliga omställningsstudiestödet.

Stöd både till den som är mellan jobb och den som är anställd

Omställningsstöd är insatser som omställningsorganisationen tillhandahåller eller finansierar i syfte att underlätta för individen att få en ny sysselsättning.

Omställningsstödet består exempelvis av rådgivning, vägledning, förstärkt stöd för sjuka, köpt utbildning, köpt validering, studieersättning samt ett kortvarigt studiestöd och ett kompletterande studiestöd. Det förstärkta stödet för sjuka kan exempelvis bestå av mer omfattande rådgivning och vägledning, eller ett extra stöd i kontakter med myndigheter.

Kompetensstödet är ett nytt uppdrag för omställningsorganisationen enligt huvudavtalet. Det syftar till att ge stöd åt dem som är i anställning, så att de kan stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, framför allt genom möjlighet till studier.

Kompetensstödet består exempelvis av rådgivning, vägledning, köpt utbildning, köpt validering, ett kortvarigt studiestöd och ett kompletterande studiestöd.

Exemplen i uppräkningarna ovan är inte uttömmande utan det finns ett antal andra stöd som omställningsorganisationen kan bistå med utifrån de individuella behov de ser att individen har.

Omställningsstöd och kompetensstöd kan beviljas som längst till och med månaden före det att den anställde fyller 65 år.

Villkor för att få omställningsstöd

Omställningsstöd kan beviljas:

  • Tillsvidareanställd som arbetat minst 8 timmar i veckan hos en arbetsgivare ansluten till TRS och som riskerar att bli eller är uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom.
  • Tidsbegränsat anställd som arbetat mints 8 timmar i veckan i minst 12 månader under en ramtid av 36 månader, som inte kan erbjudas fortsatt anställning på grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller vars anställning löpt ut. Arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden.
  • Vad gäller stöd utöver rådgivning, vägledning och förstärkt stöd för sjuka ska arbete som kvalificerar för stöd ha utförts hos en eller flera till TRS anslutna arbetsgivare.

Utgångspunkten när det gäller tidsbegränsade anställningar är att de ska anses ha löpt ut på grund av arbetsbrist. Om arbetsgivaren anser att anställning avslutats av andra personliga skäl än sjukdom, som utgör saklig grund enligt rättspraxis, kan denne begära att få rätten till omställningsstöd prövad i Omställningsnämnden. Provanställning likställs i det här avseendet med tidsbegränsad anställning.

Vad gäller kvalifikation till stöd utöver rådgivning, vägledning och förstärkt stöd för sjuka ska arbete som kvalificerar för stöd ha utförts i ett eller flera företag som under anställningstiden varit anslutet till TRS. Detta krav gäller dock enbart det så kallade aktualitets­villkoret, med krav på arbete i genomsnitt 16 timmar per vecka i 12 månader inom 24 månader. För det så kallade etableringsvillkoret för de nya studiestöden, avseende arbete i minst åtta år inom en ramtid på 14 år, spelar det ingen roll var den sökande har arbetat.

Särskilda krav för rätt till omställningsstöd vid uppsägning på grund av sjukdom eller vid tidsbegränsad anställning

Om en arbetsgivare och en anställd kommit överens om att anställningen ska upphöra och grunden för det är sjukdom ska motsvarande principer tillämpas som vid överenskommelser om upphörande på grund av arbetsbrist. Detta förutsätter att den anställde med rättslig verkan förklarat att frågor om ogiltighet och skadestånd på grund av uppsägningen inte kommer att drivas i domstol. Förklaringen måste ha lämnats in innan den anställde eller dennes fackliga organisation väckt talan.

Motsvarande regler gäller när det handlar om att tidsbegränsad anställning ska övergå i tillsvidareanställning. För att få rätt till omställningsstöd måste den anställde förklara att krav inte kommer att ställas på tillsvidareanställning eller att sådant skadeståndskrav inte kommer drivas i domstol. Även här ska förklaringen lämnats in innan talan väcks.

Ansökan om omställningsstöd

Arbetsgivare eller anställda ska sända in ansökan till TRS för omställnings­stöd. Ansökan måste ha kommit in till TRS inom ett år från avgångstidpunkten för att stöd ska kunna beviljas.

Kompetensstöd till den som är i anställning

De som omfattas av huvudavtal och är i anställning har möjlighet att genom TRS få till exempel vägledning, rådgivning, köpt utbildning, kortvarigt studiestöd och kompletterande studiestöd. Alltså alla former av stöd som inte är direkt kopplade till att anställningen löpt ut eller upphört, som exempelvis avgångsersättning (AGE). Syftet är att stärka den anställdes framtida ställning på arbetsmarknaden.

Kompletterande- och kortvarigt studiestöd

För att kvalificera sig för kompletterande eller kortvarigt studiestöd gäller i grunden samma kvalifikationskrav som för det offentliga omställningsstudiestödet. Här gäller alltså även ett längre kvalifikationsvillkor, det så kallade etableringsvillkoret, med krav på arbete igenom­snitt 16 timmar i veckan i minst åtta år inom en ramtid på 14 år.

Det avtalade kompletterande studiestödet ges för samma typ av utbildningar som man kan få offentligt omställningsstudiestöd för. Företagsspecifik utbildning och kompetensutveckling i det företag som den anställde är anställd i ska inte finansieras av omställningsorganisationen.

Kompletterande studiestöd – för den som beviljats omställningsstudiestöd

Den som har beviljats det offentliga omställningsstudiestödet och omfattas av huvudavtalet kan få ett kompletterande studiestöd. Det kompletterande studiestödet beräknas alltså utifrån och förbrukas i samma takt som det offentliga omställningsstudiestödet. Om arbets­givare och anställd inte kommit överens om annat kan kompletterande studiestöd vid deltidsstudier erhållas sammanhängande som längst 30 kalendermånader.

Kompletterande studiestöd kan beviljas med 80 procent av den anställdes inkomstbortfall upp till 5,5 inkomstbasbelopp (IBB) per år, vilket kan ge drygt 4 950 kr extra per månad utöver det offentliga omställningsstudiebidraget, som kan ge upp till 80 procent av 4,5 IBB (22 290 kr/månad år 2023).

Den som tjänar över taket på 5,5 IBB (34 954 kr/månad år 2023) kan i stället få 65 procent av förlorad inkomst upp till ett tak på 12 IBB (74 300 kr/månad år 2023), vilket totalt sett kan ge upp till 26 005 kr per månad i kompletterande studiestöd. Om man skulle ha en lön över 5,5 IBB, men där 80 procent av 5,5 IBB skulle ge mer i ersättning än 65 procent av den aktuella lönen över 5,5 IBB, så får man ersättning utifrån den formel som är mest fördelaktig för individen.

Det totala studiebidraget, om man lägger ihop det offentliga omställningsstudiebidraget och det kompletterande studiestödet i huvudavtalet, kan bli upp till 48 295 kr per månad. Den som arbetar på ett företag med kollektivavtal och kvalificerar sig till kompletterande studie­stöd kan alltså få ett betydligt högre studiebidrag totalt sett än den som arbetar på ett företag utan kollektivavtal.

Återkvalificering ska kunna ske efter 15 år från det att den anställde förbrukat sina första 22 veckor och då kvalificerar sig den anställde för ytterligare 22 veckor. Totalt under ett arbetsliv kan man få detta stöd för studier på heltid i 66 veckor.

Tänk på att …

Det är viktigt att den som vill studera med omställningsstudiestöd först vänder sig till sin omställningsorganisation. I första hand för att få vägledning om vilka olika utbildningsalternativ som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden, men också för att det ökar chansen för individen att få stöd, jämfört med om omställningsorganisationerna ska ta ställning till en redan vald utbildning i efterhand. CSN ska enligt lag lägga särskild vikt vid yttranden från omställningsorganisationen i sitt beslut.

Kortvarigt studiestöd

Kortvarigt studiestöd kan beviljas för utbildningar kortare än en studievecka, alltså kortare än fem studiedagar. Kortvarigt studiestöd kan beviljas med 70 procent av den anställdes minskade arbetsinkomst upp till ett tak på 12 inkomstbasbelopp per år och betalas ut av omställningsorganisationen.

Kompetensstöd och rätt till ledighet

Av huvudavtalet framgår att utgångspunkten är att den som beviljas kompetensstöd ska ha möjlighet att vara ledig från sin anställning både vid studier och vid validering eller certifiering som inte har utbildningsinslag. I huvudavtalet ingår alltså validering eller certifiering utan utbildningsinslag, vilket inte är en rättighet för den som inte omfattas av kollektivavtal. Den som vill ansöka om kompetensstöd ska underrätta arbetsgivaren om detta

i så god tid som möjligt. Vid behov ska arbetsgivaren och den anställde ha en dialog om när ledigheten kan förläggas och om andra frågor som rör ledigheten. Detta ska ske skyndsamt.

Av huvudavtalet framgår vidare att ledigheten inte får innebära en allvarlig störning för arbets­givarens verksamhet. Att det däremot innebär besvär för arbetsgivaren är inget hinder för ledighet.

Föreligger en allvarlig störning för verksamheten och arbetsgivaren vill att ledigheten ska börja senare än sex månader, eller två veckor vid utbildning som är högst en vecka, krävs inget samtycke till uppskov från arbetstagarorganisation enligt 5 § första och andra stycket i lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Detta är alltså ett avtalat avsteg från studieledighetslagen. I de fall arbetstagaren nekats ledighet med hänvisning till allvarlig störning ska respektive branschkollektivavtals förhandlingsordning tillämpas vid tvist.

Exempel på allvarlig störning för arbetsgivaren kan vara:

  • att verksamheten inte kan fortgå på rimligt sätt eller att avsevärda arbetsobalanser uppkommer.
  • om arbetsgivaren trots god planering och framförhållning saknar möjlighet att ersätta den arbetstagare som vill vara ledig.
  • om flera arbetstagare önskar vara lediga samtidigt på ett sätt som leder till allvarlig störning.
  • större kostnadsökningar som inte är kopplade till kostnader för att ersätta den lediga arbetstagaren.

Omställningsorganisationen prövar och avgör rätten till kortvarigt och kompletterande studiestöd

Det är TRS som prövar och avgör om kortvarigt eller kompletterande studiestöd ska beviljas eller inte. Vad som prövas är om utbildningen kan stärka den anställdes framtida ställning på arbetsmarknaden.

För att kunna beviljas det kompletterande studiestödet ska den sökande först ha beviljats omställningsstudiestöd från CSN. Omställningsorganisationen ska i samband med ansökan om omställningsstudie­stöd till CSN på individens begäran avge ett yttrande av vilket det ska framgå om utbildningen stärker den sökandes framtida ställning på arbetsmarknaden. Arbets­marknadens behov ska också beaktas och CSN ska lägga särskild vikt vid yttrandet, som ges av omställningsorganisationen.

Normalt är det den anställde som på egen hand ansöker om kompetensstöd. Det finns dock en särreglering med möjlighet för företag och lokal arbetstagarorganisation att tillsammans ansöka om kompetensstöd för anställd. I dessa fall finns en presumtion om att utbildningen kommer att stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivares kompetensförsörjning. Omställningsorganisationen behöver dock fortfarande pröva om villkoren för kompletterande studiestöd är uppfyllda.

Studieersättning för den som har rätt till omställningsstöd

Vid sidan om det kortvariga och det kompletterande studiestödet införs också en studieersättning, för den som är i omställning. För att kunna få stödet krävs att individen är berättigad till omställnings­stöd och har fyllt 40 år vid tidpunkten för studiestart. Det krävs också att den som uppfyller kvalifikationskraven för kompletterande studiestöd ska ha förbrukat det.

Stödet omfattar längre studier, som motsvarar mellan en och fyra terminer. Kompletterande studiestöd och studieersättning kan erhållas sammanhängande i högst 24 kalender­månader i taget.

Studiersättning beräknas som om den anställde sökt och fått studiemedel i form av bidrag och grundlån från CSN. Studieersättningen ska tillsammans med studiemedel ge ekonomisk utfyllnad upp till 70 procent av tidigare lön under de två första terminerna. Under termin tre och fyra är utfyllnaden upp till 50 procent.

För den som på grund av ålder saknar rätt till studiemedel från CSN ska studieersättning bestämmas till samma nivå som om den anställde haft rätt till studiemedel. Studie­ersättning påverkar inte den rätt till avgångsersättning (AGE) som den som är anställd kan få genom TRS. Studieersättning får inte beräknas på högre lön än AGE vid arbetslöshet (1,4 x inkomstbasbelopp/månad).

TRS avgör om studiersättning ska beviljas eller inte. Organisationen prövar om den anställde har ett behov av utbildning, men också om aktuell utbildning kommer att öka den anställdes anställningsbarhet.

Kompletterande arbetslöshetsförsäkring

En förändring i LAS (34 och 35 §§) är att en anställning inte längre kommer att bestå under en tvist om ogiltigförklaring av uppsägningen. Från tidpunkten då anställningen upphört har den berörda arbetstagaren inte rätt till lön eller andra anställningsförmåner.

Mot denna bakgrund har det införts en ny reglering i lagen om arbetslöshetsförsäkring (43 c §), som ger arbetstagaren möjlighet att ansöka om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, utan avstängning. Huvudavtalet innebär att anställda, som möter kvalifikationskraven, kan beviljas kompletterande arbetslöshetsersättning från TRR/Omstella.

Villkor för att få kompletterande ersättning

Utgångspunkten är att kraven § 4 MOM 1 eller 2 är uppfyllda (arbetat i genomsnitt 16 timmar i veckan i minst 12 månader under en ramtid på 24 månader).

Vidare gäller att:

  • Den anställde ska ha blivit uppsagd på grund av personliga skäl eller arbetsbrist och i rätt tid underrättat arbetsgivaren om ogiltigförklaring.
  • Frågan om uppsägningens giltighet ska vara föremål för rättegång eller förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande eller kollektivavtal.
  • Arbetstagarens fackliga organisation ska ha påkallat förhandling och väckt talan inom de frister som gäller för talan om ogiltighet.
  • Den anställde ska vara medlem i arbetstagarorganisation, bunden av huvudavtalet och organisationen ska företräda medlemmen som part i tvisten
  • Den kompletterande arbetslöshetsersättningen betalas inte ut vid uppsägning på grund av arbetsbrist som angrips enbart därför att den strider mot turordningsregler.
  • Om det är uppenbart att frister för ogiltighet inte iakttagits utbetalas inte någon ersättning.

Ersättningsnivåer

Ersättningen ska beräknas inklusive ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen i arbets­löshets­försäkringen, oavsett om den anställde har rätt till ersättning enligt inkomstbortfalls­försäkringen eller inte. Den kompletterande arbetslöshetsersättningen ska motsvara 80 procent av tidigare lön med samma procentuella avtrappning som enligt regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningen beräknas på lönedelar upp till och med 1,4 x inkomstbasbelopp/månad.

Ersättning utbetalas från och med första arbetslösa dagen efter karenstiden i arbetslöshets­försäkringen (6 dagar idag) och som längst under 300 ersättningsdagar. Kompletterande arbets­löshetsersättning kan beviljas längst till och med månaden före då den anställde fyller 65 år.

Om anställd som blivit uppsagd på grund av personliga skäl eller arbetsbrist vinner framgång med sin ogiltighetstalan och ekonomiskt skadestånd i form av utebliven lön utbetalas ska den kompletterande ersättningen återbetalas till TRS.

Läs mer om uppsägning av personliga skäl och regelverket kring det i den del av handboken som handlar om Anställningsskydd.

Avgångsersättning (AGE)

Avgångsersättning (AGE) är ett komplement till a-kassan som kan betalas ut till den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom eller vars tidsbegränsade anställning löpt ut. För utbetalning av AGE finns det inget krav på att man är medlem i en a-kassa, men om man inte är det får man AGE som om man hade varit det. Man får alltså inte mer i AGE än den som är medlem i en a-kassa.

De första 130 dagarna kan AGE täcka upp till 75 procent av den arbetssökandes tidigare inkomst. Därefter sker en nedtrappning.

Villkor för att få AGE hos TRS:

  • Uppsagd på grund av arbetsbrist eller ohälsa, alternativt haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut alternativt överenskommelse på dessa grunder.
  • Anställd i minst fem års sammanhängande tid hos en eller flera arbetsgivare som varit anslutna till TRS. För tidsbegränsat anställda gäller att man ska ha varit anställd minst 48 månader hos en eller flera arbetsgivare de senaste fem åren.
  • Arbetstid på minst 8 timmar per vecka.
  • Uppsagd på minst 20 procent av arbetstiden.
  • Att den sökande är arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen alternativt delta i arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

 

  • En anställd som sagts upp på grund av sjukdom och som har accepterat uppsägningen och med rättslig verkan förklarat att frågor om ogiltighet eller skadestånd på grund av uppsägningen inte kommer att drivas i domstol, har rätt till AGE.
  • En anställd som med rättslig verkan förklarat att fråga om att en tidsbegränsad anställning ska förklaras gälla tillsvidare, eller skadeståndskrav med anledning av tvist om att den tidsbegränsade anställningen upphört, inte kommer att drivas i domstol har rätt till AGE.
  • Företag och anställd skickar in ansökan.
  • AGE kan inte ges retroaktivt.

Tolkning och tillämpning av huvudavtalet

Ett partsråd ska svara för tolkning och tillämpning av de bestämmelser och villkor som finns i Avtal om omställning och kompetensstöd. Nämnden ska även vara rådgivande till TRS. Om Parterna inte kommit överens om annat består nämnden av två representanter utsedda av Arbetsgivaralliansen och Svensk Scenkonst och två representanter utsedda av PTK. Beslut i partsrådet ska vara enhälligt.

För ytterligare information se:

www.avtalat.se

www.csn.se

www.trs.se

Praktisk guide för ansökan om studiestöd

När en medlem kontaktar dig och undrar hur den ska gå till väga för att få studera med de nya studiestöden är det viktigt att guida medlemmen rätt, och i rätt ordning. Här följer en ”steg för steg”-guide till hur medlemmen bör gå till väga. En del steg kan ske parallellt, men det är viktigt att inget av stegen missas. Exakt ordning kan variera beroende på när på året medlemmen ber om råd. Ett tips är att alltid hänvisa till omställningsorganisationen, som har full koll på vad som bör ske när.

1. Ansök om vägledning och yttrande från din omställningsorganisation

TRS kan hjälpa medlemmen att komma fram till vilken typ av utbildning som kan stärka medlemmens framtida ställning på arbetsmarknaden. Här kan medlemmen också få hjälp att hitta rätt utbildning och omställningsorganisationen kan också betala för en utbildning hos en privat utbildningsanordnare om man kommer fram till att det är vad som är bäst för att öka individens kompetens.

Utöver att ge råd och stöd kring vad medlemmen kan studera, skriver omställningsorganisationen också ett yttrande till CSN, där de redogör för om de anser att utbildningen stärker den sökandes ställning på arbetsmarknaden eller inte. CSN ska enligt lag lägga särskild vikt vid yttranden från omställningsorganisationer när de fattar sitt beslut.

2. Ansök om studiestöd

CSN har två ansökningsperioder per år för omställningsstudiestödet, en i oktober och en i april, så det bästa är om medlemmen i god tid före det har tänkt igenom sitt val med stöd av omställningsorganisationen. Medlemmen bör skicka in omställningsorganisationens yttrande samtidigt som ansökan om omställningsstudiestöd görs. Om inget yttrande finns med när medlemmen gör sin ansökan hos CSN kommer CSN att begära in ett yttrande från omställningsorganisationen i efterhand, vilket kan försena handläggningsprocessen.

Medlemmen behöver också ansöka om kompletterande studiestöd hos sin omställningsorganisation. Beslut om det kompletterande studiestödet kan dock inte fattas förrän besked om omställningsstudiestöd från CSN har inkommit, eftersom beviljat omställningsstudiestöd är en förutsättning för att kompletterande studiestöd ska kunna ges.

3. Ansök till utbildningen

När medlemmen har kommit fram till vilken utbildning som passar bäst för dennes framtidsplaner behöver medlemmen se till att alla ansökningshandlingar skickas in i tid för att kunna gå den önskade utbildningen.

4. Ansök om ledigt hos arbetsgivaren

Det är först när medlemmen får sitt antagningsbesked som en formell ansökan om tjänstledigt för studier bör göras hos arbetsgivaren, men det är bra om medlemmen i så god tid som möjligt pratar med sin närmsta chef om studieplanerna. Har medlemmen gjort det ökar chanserna för att inga invändningar ska göras när medlemmen väl söker tjänstledigt.

Det går också bra att skriva en ansökan om tjänstledigt för studier tidigare, om medlemmen skriver att den ansöker om ledighet ”under förutsättning att omställningsstudiestöd beviljas och att – den anställde – blir antagen till sökt utbildning”.

Grundprincipen i huvudavtalet är att den som har beviljats omställningsstudiestöd ska få tjänstledigt för studierna. Om arbetsgivaren vill skjuta på en studieledighet, som är längre än en vecka, i mer än sex månader krävs att ledigheten skulle innebära en allvarlig störning för arbetsgivaren.

Om den anställde inte söker kompletterande stöd utan enbart får offentligt omställningsstudiestöd gäller studieledighetslagen i sin helhet.

Uppstår det problem kring tjänstledigheten kan de lokala fackliga företrädarna begära förhandling i frågan och ifrågasätta varför arbetsgivaren i så fall vill skjuta på ledigheten.