Många känner till begreppet ”Saltsjöbadsandan”, men vad var det som hände egentligen den dagen på Grand hotell i Saltsjöbaden? Företrädare för fack och arbetsgivare, LO och SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv), träffades för att diskutera en gemensam förhandlingsordning. Det resulterade i att Saltsjöbadsavtalet skrevs under den 20 december 1938.
Anledningen till att fack och arbetsgivare var beredda att sluta avtal var de många arbetskonflikterna under första hälften av seklet. I början av 1930-talet hade Sverige flest konfliktdagar i Europa. Något som politikerna inte lyckades få stopp på. Det ledde till politiska påtryckningar om att lagstifta om regler för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Saltsjöbadsavtalet såg till att arbetsmarknadens parter kom överens, utan att lagstiftning behövdes.
Avtalet slog alltså fast en norm om att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal, utan inblandning av regeringen. Det la grunden för det som kallas ”Den svenska modellen”. Modellen bygger sedan dess på att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna gemensamt tar ansvar för att utveckla de regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.
Fördelar med kollektivavtal
Grunden för den svenska arbetsmarknaden utgår från arbetsrättslig lagstiftning. Men lagarna kompletteras med fler och bättre villkor tack vare kollektivavtal. Avtalen anpassas sedan av parterna för att reglera villkor utifrån de olika behov och önskemål som finns beroende på vilken bransch eller arbetsplats de ska gälla för. Jämfört med lagstiftning sker det alltså en regelbunden diskussionen om innehållet i kollektivavtalen varje gång det är avtalsrörelse.
Samtalen sker med de som berörs av avtalen och på så sätt kommer besluten närmare respektive bransch och arbetsplats. Dessutom regleras vissa frågor endast i kollektivavtal, och inte i lag, som till exempel extra semesterdagar eller övertidsersättning.
Avtalet gäller fortfarande
Saltsjöbadsavtalet gäller än idag, även om det har utsatts för prövningar under åren. Inte minst på sjuttiotalet då Lagen om anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL) kom till, som till vissa delar rubbade överenskommelsen från 1938.
År 2007 startade förhandlingar med syfte att komma överens om ett nytt huvudavtal mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Förhoppningen var att väcka liv i Saltsjöbadsandan. Men Svenskt Näringsliv lämnade förhandlingarna 2009.
Även om Saltsjöbadsavtalet fortfarande är aktuellt finns det hotbilder. Till exempel att flera politiska partier vill ändra arbetsrättsliga lagar och styra lönebildning genom politiska beslut. Ett annat hot är att viss EU-lagstiftning kan påverka vår svenska modell. För att hantera den typen av frågor har parterna i den privata sektorn bildat Arbetsmarknadens EU-råd. Syftet är att värna kollektivavtalsmodellen och att bättre och mer långsiktigt tillvarata gemensamma intressen i arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå.
Men trots att dagens arbetsmarknad är långt mer komplex än vad den var när Saltsjöbadsavtalet skrevs under 1938 är andan långt ifrån död. Att parterna tillsammans reglerar villkoren på den svenska arbetsmarknaden fungerar fortfarande bra för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Den svenska modellen lever ännu.
